Krigiskt helgon vann över Stalin

Det var till slut inte Stalin som blev “Rysslands Namn” i den stora tävling som organiserades av den statliga tv-kanalen Rossija (Ryssland) och den statliga radiokanalen Majak. Men nära var det. Röstsiffrorna ströks tidigare i höst och omröstningen fick börja om från noll när Stalins anhängare ordnat datorstödd maratonröstning på nätet.

Finalomgångens omröstning avslutades i kväll i direktsändning, på kanalen Rossija, och Stalin blev trea, med 519.071 röster. Skillnaden mot vinnaren var ynka 5.504 röster, eller en dryg procent.

På andra plats med 523.766 röster kom Pjotr Stolypin som var premiärminister under Nikolaj II och mördades av en revolutionär under en teaterföreställning 1911.

På första plats kom Alexander Nevskij, som slog svenskarna i slaget vid floden Neva 1240, med 524.575 röster. Alexander Nevskij har i århundraden varit en viktig nationalhjälte i Ryssland, en symbol för kampen mot inkräktarna från väst. Han helgonförklarades på 1500-talet, och på 1700-talet flyttade Peter den Store hans kvarlevor till en grav i sin nya huvudstad S:t Petersburg vid floden Neva.

Resultatet är symboliskt – segern gick till en krigshjälte från 1200-talet, Stalin blev trea, Lenin fick fler röster än Dostojevskij, och inga västligt inriktade liberaler var med bland de 12 finalisterna. Eller kanske en, om man räknar dit vetenskapsmannen Dmitrij Mendelejev, upphovsmannen till det periodiska systemet. Han kom på nionde plats med 306.520 röster, strax före Ivan den Förskräcklige som fick 270.570 röster.

Enda kvinnan bland finalisterna var Katarina den Stora som fick 152.306 röster och hamnade på 11:e plats.

Intressant var också vilka som var inbjudna till direktsändningen där resultatet avgjordes: de tre äldre regimvänliga herrarna Viktor Tjernomyrdin (fd. premiärminister, nu Rysslands ambassadör i Ukraina), Sergej Mironov (talman i ryska parlamentets överhus, ledare för Kremlvänliga partiet Rättvisa Ryssland) samt regissören Nikita Michalkov.

Tjernomyrdin har uppenbarligen inget emot Stalin eller Lenin. “Alla finalister är värdiga, alla har de gjort mycket för Ryssland”, sade han.

Sergej Mironov pläderade för Pusjkin och undrade om Lenin, Stalin och Ivan den Förskräcklige överhuvudtaget hade någon själ. Mer än jag hade förväntat mig av honom. Men å andra sidan är ju kommunisterna hans politiska huvudmotståndare.

Under tiden pågick omröstningen som avslutades först när de tre herrarna i studion ansåg det lämpligt – och resultatet var synligt hela tiden. Hade de tre velat manipulera resultatet hade det varit lätt: de kunde ha babblat lite till om det hade sett ut som om en olämplig kandidat höll på att vinna. Stalin, exempelvis. Det hade ju inte sett bra ut.

Men det behövdes ingen manipulering – siffrorna var stabila, det enda osäkra var om Stalin eller Pusjkin skulle hamna på tredje plats efter Stolypin. Det gick inte bra för Pusjkin i duellen den här gången heller, Stalin vann.

När slutresultatet var klart tog Nikita Michalkov till orda. Han är alltid i sitt esse när han redan vet vem som har vunnit. Men det var i alla fall en positiv överraskning att han ställde frågan som många andra undrar över: “Varför hamnade Stalin på tredje plats?”

Vem har svaret?

Av Kalle Kniivilä

Mest om Ryssland.

8 svar på ”Krigiskt helgon vann över Stalin”

Intressant att jag som en valutbildad (öh..) svensk inte vet något alls om Alexander Nevskij! Hur kan det komma sig? Trots att han tydligen krigat mot Sverige och är nationalhjälte i Ryssland…?!

Kan inte minnas att Nevskij ens nämndes på historielektionerna. Namnet låter lite vagt bekant, men inte mer än så. Är han mer känd i Finland kanske? Är jag den enda som inte hade kunnat svara på en enkel fråga om vem han är?

(Ju mer jag lär mig om Ryssland, ju mer uppenbart är det att Sverige är hemskt väst orienterat. Vi vet ju mer om t.e.x. USA på andra sidan jorden än om en nära granne som vi har haft relationer med i över tusen år! Trist tycker jag!)

Att de röstade på Stalin visar väl framför allt att ryssarnas egen syn på sin historia inte överensstämmer med Västs.

Ryssarna kanske föredrar att se på Stalin som kineserna ser på Mao: De säger “80% av vad han gjorde var bra, och 20% var dåligt.”

Dessutom kanske det är något av en motreaktion mot all kritik mot Sovjetunionen i Väst. Många kanske fortfarande känner en viss lojalitet och väljer att uttrycka det i en TV tävling…

Generationen som upplevde Stalins terror är nästan borta – nästa generation väljer att se den “starke mannen” som fixade snabba resultat (industrialisering) och vann i andra världskriget..

Jag kan inte påstå att jag visste speciellt mycket om Alexander Nevskij heller, men nog nämndes han i vår historieundervisning i Finland. Och finska radions morgonnyheter i dag nämnde hans nya titel som alla tiders största ryss. Dessutom hade samma nyhetssändning ett inslag om nyårshandeln i Murmansk och det krympande antalet ryska turister i Finland. Det märks ändå att Finland och Ryssland är grannländer.

På tal om Stalin: nog är han betydligt mer populär än Alexander Nevskij, trots omröstningsresultatet. I Moskva kan man till exempel köpa mobiltelefoner med Stalinporträtt på baksidan. Knappast med Alexander Nevskij. Fast nu dyker de kanske upp, i alla fall i S:t Petersburg.

Jag kan trösta er med att han inte ens är särskilt känd här i Bulgarien heller, trots att han gett namn åt nationalhelgedomen “domkyrkan” i Sofia.
Han är typ nån rysk hjälte från medeltiden som gett namn åt vår största kyrka kan man sammanfatta det generella kunskapsläget här ;-)
http://sv.wikipedia.org/wiki/Alexander_Nevskij-katedralen,_Sofia
eller varför inte en långrandig rysk artikel
http://www.diplomatrus.com/article.php?id=1399

För övrigt är det ett nöje att läsa din blogg, gott nytt!

Kan ju ha nagot att gora med den ratt nya filmen om Aleksandr Nevskij som jag har for mig blev ganska popular. Han finns alltsa i massmedvetandet just nu. Hade omrostningen hallits for tva ar sedan hade kanske nagon annan vunnit.

Jag visste inte att det finns en ny film om Aleksandr Nevskij, men redan sedan tidigare är han ju mest känd genom Eisensteins film från 1938. Filmen blev olämplig och drogs in när Molotov-Ribbentrop-pakten undertecknades i augusti 1939. På förekommen anledning blev filmen lämplig igen två år senare.

Stängt för kommentering.