Kadyrovs kritiker mördas och försvinner

Umar Israilov anmälde Tjetjeniens president till människorättsdomstolen i Strasbourg. I januari mördades han på öppen gata i Wien. De flesta som känner till presidentens hemliga fängelser väljer att hålla tyst.

Umar Israilov var 13 gammal år 1995, när hans mamma dödades i en rysk artilleriattack mot hans hemby. Under andra Tjetjenienkriget hjälpte han de tjetjenska separatisttrupperna. Mot slutet av kriget gömde han sig i skogen, och greps 2003 av Moskvatrogna tjetjener.

Han misshandlades under tre månader för att tvingas ge information om andra separatister. Till slut pressades han att gå med i Ramzan Kadyrovs trupper.

Under tio månader i Kadyrovs tjänst såg han enligt sina egna ord minst tjugo olagligt gripna personer torteras. Oftast var de gripna släktingar till separatister, och vid flera tillfällen deltog Ramzan Kadyrov personligen.

När Umar Israilov förflyttades till sin hemby uppmanade hans far honom att fly. Umar Israilov och hans fru Madina lyckades ta sig till Polen. Senare fick de asyl i Österrike.

Då greps hans föräldrar av Ramzan Kadyrovs trupper. Fadern misshandlades, men Umar Israilov vägrade att återvända, och till slut släpptes föräldrarna fria.

För två år sedan fick föräldrarna asyl i Norge. Då skrev Umar Israilov till Europeiska människorättsdomstolen i Strasbourg för att formellt anmäla Ramzan Kadyrov och hans underlydande för tortyr och avrättningar av olagligt gripna personer, något som ingen annan tidigare vågat göra.

Förra sommaren fick han besök av en okänd tjetjen i Wien där han då bodde. Tjetjenen hade fått i uppdrag att med hot och lockelser övertyga Umar Israilov att dra tillbaka sin anmälan från människorättsdomstolen och återvända till Tjetjenien.

Israilov vägrade. Den 13 januari mördades han i Wien med flera skott i ryggen.

Människorättsaktivisten Svetlana Gannusjkina anser att också Israilovs pappa nu svävar i livsfara.

– Vi har kontakt med honom, han finns i Västeuropa, men jag vill inte säga i vilket land. Och han är inte den enda, det finns andra tjetjenska flyktingar som också kan råka illa ut.

Salich Masajev heter en annan av de ytterst få tjetjener som vågat tala öppet om olagliga gripanden i Ramzan Kadyrovs Tjetjenien. Han är en hängiven muslim och greps av beväpnade män i staden Gudermes i Tjetjenien i september 2006 efter att stadens mulla angivit honom.

Han hölls fången i fyra månader. Efter frigivningen vände han sig till Amnesty International, Human Rights Watch och den ryska människorättsorganisationen Memorial för att få advokathjälp. Det ryska åklagarämbetet inledde en förundersöking i ärendet.

I en intervju i Anna Politkovskajas tidning Novaja Gazeta berättade Salich Masajev att han träffade president Ramzan Kadyrov redan första dagen av sin fångenskap, och att det var Ramzan Kadyrov personligen som fattade beslut om att han skulle släppas fri.

Intervjun publicerades den 10 juli 2008. Den 3 augusti fördes Salich Masajev bort av beväpnade män i kamouflageuniform i Groznyj. Han är en av tretton personer som rövades bort förra året och vars öde fortfarande är okänt.




     Bortrövade   Friköpta   Dödade   Försvunna   Gripna 
 2007    35    23    1    9    2 
 2008    42    20    4    13    5 
 jan 2009    5    3    0    2    0 

Försvinnandena ökar igen
Den ryska människorättsorganisationen Memorial för statistik över försvinnanden i delar av Tjetjenien. Siffrorna har sjunkit drastiskt sedan krigsåren, men förra året ökade de igen, och ökningen fortsatte i januari 2009.
Enligt Memorial täcker statistiken mindre än en tredjedel av republiken, och även i de delar av Tjetjenien där Memorials medarbetare kan samla information får de inte kännedom om alla försvinnanden. De verkliga siffrorna är tre till fyra gånger högre, uppskattar Memorial.
Hälften av de bortrövade lyckas släktingar få fria, ofta mot pengar. Några hittas senare döda eller hamnar hos polisen. Ungefär en tredjedel försvinner för gott.

Kalle Kniivilä
Sydsvenskan 2009-03-07

Mer på temat:

Av Kalle Kniivilä

Mest om Ryssland.