Var tredje familj betalar mutor

5.000 rubelLäraren tar betalt för bra betyg, polisen för att inte låsa in dig och läkaren för att ge dig bra vård.

Var tredje rysk familj har betalt en muta senaste året. Siffran ökar trots Dmitrij Medvedevs antikorruptionskampanj.

Det verkade för jobbigt att tenta av kursen i förvaltningsrätt. Det tyckte en grupp studenter vid universitetet i staden Tjita, ett par hundra kilometer norr om gränsen mot Mongoliet.

I stället samlade studenterna ihop pengar till läraren. 45 500 rubel skulle räcka till godkänt betyg för alla, tyckte de. Tolv tusen kronor. Det tyckte även läraren Olga Avdejeva lät bra.

Det är inget speciellt med att läraren i förvaltningsrätt tog pengarna. Inte heller med det att Olga Avdejeva också är överstelöjtnant inom polisen. Lärare, läkare och poliser är de yrkesgrupper som tar mest mutor i Ryssland. Det har Rysslands överåklagare Jurij Tjajka slagit fast i en rapport till parlamentet.

Ryska trafikpoliser berättar i anonyma intervjuer att de regelbundet tjänar motsvarande 40 000 svenska kronor i mutor varje månad. Att slippa åtal för rattfylla kostar 8 000 kronor. Företagare måste betala mutor både till polisen, brandinspektionen och skatteverket för att slippa trakasserier.

Systemet med mutor är så allmänt accepterat att en sociologisk undersökning om mutor i affärslivet i nätbokhandeln hamnar på avdelningen “Böcker för framgångsrika affärer”.

Det enda ovanliga med fallet i Tjita var att Olga Avdejeva åkte fast. Den 29 maj åtalades hon.
Ryska inrikesministeriets statistik visar att sammanlagt 5 500 fall av bestickning avslöjats under årets första fyra månader. Det är bara toppen av isberget.

Det finns 140 miljoner invånare i Ryssland. 31 procent av tillfrågade i organisationen Transparency Internationals senaste undersökning säger att antingen de själva eller någon i deras hushåll betalat en muta under det senaste året. Siffran har nästan fördubblats jämfört med motsvarande undersökning för två år sedan.

– Det är klart att korruptionen ökar. Ingen kontrollerar byråkratin, därför jobbar den bara i sina egna intressen, säger Georgij Satarov.

Han var tidigare rådgivare för Rysslands första president Boris Jeltsins. Nu är han ordförande för demokratifonden Indem.

De flesta före detta sovjetrepublikerna är hårt drabbade av korruption. Exempelvis i Armenien säger 41 procent av de tillfrågade att familjen betalat mutor det senaste året.

I grannlandet Georgien är motsvarande siffra 2 procent. För varje år sedan 2004 har Georgien fått allt bättre betyg i internationella korruptionsundersökningar.

Något av det första Georgiens president Micheil Saakasjvili gjorde när han kom till makten var att sparka alla trafikpoliser. Det var enda sättet att bli av med korruptionen, menade han.

De nya trafikpoliserna blev en tredjedel av det tidigare antalet. De fick bra löner, nya uniformer och tyska patrullbilar. De fick också en gedigen utbildning där de lärde sig att de förlorar jobbet direkt om de tar emot minsta lilla muta.

Men det är inte bara fina nya polisuniformer som gjort att korruptionen minskat i Georgien, tror Georgij Satarov.

– I Georgien finns en stark opposition, fri press, det finns riktig politik där, och därför finns det också kontroll över byråkratin.

De nya antikorruptionslagar som ryska duman klubbar på löpande band har han inte mycket till övers för.

– De har ingen som helst betydelse. Det är helt oseriöst att försöka få bort korruptionen utan att avlägsna orsakerna.

Nya antikorruptionsmyndigheter och lagparagrafer är bara bländverk. I stället behöver Ryssland fria val, fria massmedier, fria medborgarorganisationer och oberoende domstolar som kan hålla tummen i ögat på byråkratin, menar Georgij Satarov.

– Så länge vi inte har detta spelar det ingen roll vad makthavarna säger.

Har du betalat mutor?

Så här står andel tillfrågade svarade “ja” på frågan “Har du eller någon annan i din familj betalat en muta i någon form under senaste året?”

Danmark 1%
Georgien 2%
Sydkorea 2%
Polen 4%
Hongkong 7%
Indien 9%
Tjeckien 11%
Grekland 18%
Ukraina 21%
Venezuela 28%
Litauen 30%
Ryssland 31%
Armenien 43%
Irak 44%
Uganda 55%
Liberia 87%

Källa: Transparency International Global Corruption Barometer 2009. Sammanlagt tillfrågades 73.132 personer. Sverige var inte bland de 69 undersökta länderna.

Sydsvenskan 2009-06-19

Mer på temat:

5 komentoj pri “Var tredje familj betalar mutor”

  1. tras diras:

    Gav en burk Nescafe till en rysk inrikestjänstekvinna en gång för att hon skulle ha vänligheten att registrera mig. En annan gång betalade vi enligt klassiskt mönster böter direkt till en ukrainsk trafikpolis. Samma på Kyivs flygplats en gång, när jag hade övervikt i bagaget. En gång kom vi in i Vooruzjejnye palaty eller vad det heter i Kreml bakvägen via betalning direkt till en anställd som erbjöd sig.

    Svårt ibland som utlänning att inte spela enligt spelets regler, även om man vet att det inte gagnar utvecklingen i stort.

    • Kalle diras:

      Jag kan inte minnas att jag skulle ha betalat mutor någon gång. Inte för att jag skulle veta hur man gör heller, minns att vi en gång väntade länge i en kö utanför en restaurang i Leningrad och till sist gav upp. Det hade väl räckt med en finsk tia för att komma in. Vid ett tillfälle betalade jag dock en mellanhand för att få en intervju med Zjirinovskij, men det var ändå någon sorts betalning för en tjänst.

      • tras diras:

        Nej, Nescafeburken på OVIR gav jag enligt stränga instruktioner från ryska bekanta, själv hade jag inte kommit mig för. De såg det som kutym, de hade någon slags blat där genom en annan bekant och menade att man borde göra så. I Kreml var det också en anställd som erbjöd sig, annars hade det inte blivit något.

        Vad gäller din intervju så beror det väl på om mellanhanden stoppade pengarna i egen ficka eller om det faktiskt var en officiell avgift. Annars är det väl samma sak som min eskapad i Vooruzjejnye palaty, med skillnaden att det senare var fritid och ditt gällde jobb.

      • Kalle diras:

        Tja, mellanhanden som förmedlade kontakten jobbade på en nyhetsbyrå, men huruvida han gjorde detta i tjänsten har jag svårt att säga. Det är i alla fall preskriberat nu, detta hände väl 1992.

  2. Cordelia diras:

    9 % i Indien? Siffran där border vara mer än 100%!
    Man kan knappt få något gjort där utan att muta – hemskt svårt om man inte kommer därifrån och vet hur det funkar och vad som är en rimlig muta. Inga priser verkar fasta där, allt beror på omständigheterna.

    Sydkoreas siffra verkar lite låg också men jag vet inte av personlig erfarenhet, bara av vad jag hört.

    Många är nog ovilliga att uppge att de givit mutor.

    Men systemet med mutor är naturligtvist vedervärdigt och hemskt orättvist.

    Jag tror att förekomsten av mutor beror mer på allmän levnadsstandard och lite tradition än på demokrati vs diktatur.

    Tänk på Singapore tex – mutfritt men inte precis någon demokrati. Hemskt bra standard för folket och hårda straff för korrumption.

    Georgiens bedrift är verkligen intressant, jag skulle gärna vilja veta vad mer de har gjort för att förbättra samhället i allmänhet.

Respondi