diVERse » På svenska

Ryssland får smaka på sitt eget bovete

Kalle — Thu, 02 Sep 2010 19:16:10 +0000

Den extremt torra och heta sommaren har varit ödesdiger för den ryska spannmålsskörden. För att hindra att spannmålspriset stiger för mycket har den ryska regeringen tagit till gamla beprövade metoder och förbjudit export av spannmål.

Producenterna vill givetvis ogärna sälja sitt spannmål när det inhemska priset är lägre än världsmarknadspriset, vilket i sin tur har fått Vladimir Putin att meddela att det inte är någon idé att lagra spannmål i väntan på högre priser – exportförbudet kommer inte att hävas förrän tidigast om ett år. De sovjetiska reflexerna sitter djupt.

Det finns ingen anledning att befara att livsmedelspriserna stiger, meddelar myndigheterna, samtidigt som priserna stiger snabbt, framför allt på stapelvaran bovetegryn som folk har börjat hamstra. Och där verkar det som om Ryssland får smaka på sin egen medicin: uppgifter från Vitryssland gör gällande att exporten av vitryskt bovetegryn till Ryssland stoppas tills vidare.

Enligt vitryska vice jordbruksministern Vasilij Sedin måste landet i första hand tillfredsställa sitt eget bovetebehov. Helt fel och mot alla överenskommelser, tycker president Dmitrij Medvedev, som nu har gett första vice premiärministern Igor Sjuvalov i uppdrag att förklara för regeringen i Minsk att de två länderna faktiskt har ingått tullunion, och att vitryskt bovete därför måste kunna levereras fritt till Ryssland. Lycka till.

Förresten är det intressant att Ryssland numera i vanliga fall är en stor exportör av spannmål, trots att skördarna inte är större än de var i slutet av 1980-talet, när livsmedelsbristen var skriande trots att Sovjetunionen importerade stora mängder spannmål.

Beroendet av spannmålsimporten och oljeexporten var faktiskt en viktig anledning till Sovjetunionens undergång: när spannmålspriserna steg samtidigt som oljepriserna var rekordlåga rasade ekonomin ihop.

Förklaringen till det faktum att Ryssland inte längre importerar spannmål är enkel: den inhemska kött- och fjäderfäproduktionen har kollapsat. Det behövs inte längre spannmål till foder, i stället importerar Ryssland kött och frysta kycklingar från världsmarknaden.

Att nu ta till protektionistiska åtgärder, när landets livsmedelsförsörjning är helt beroende av världsmarknaden, verkar därför aningen motsägelsefullt.

Inte heller känns det helt klockrent att som Putin och Medvedev nu hota med hårda sanktioner mot alla som “utan anledning” höjer priserna på spannmål. Visserligen finns det monopolistiska tendenser som bör motarbetas på den ryska livsmedelsmarknaden, men oförsiktiga åtgärder kan i stället för att stärka den sunda konkurrensen leda till den svarta börsens återkomst.

De första stegen mot en svart marknad är redan tagna, om man ska tro på det Mevedev själv sade i dag på ett möte om livsmedelssituationen:

Зачастую вечерами из крупных розничных сетей, из магазинов вынимают эту самую гречку: просто подъезжают грузовики, покупают мешками эту гречку и, естественно, продают потом на рынке или в маленьких магазинах, палатках всяких разных. Мы же понимаем, что магазин тоже не должен этого делать, потому что совершенно очевидно, что это отпуск продукции, отпуск товара не розничному потребителю, а оптовику, а цель магазина – в другом.

Ofta töms de stora livsmedelskedjornas butiker på bovetegryn på kvällarna: det kommer lastbilar, man köper säckvis av bovetegryn, och givetvis säljer man sedan det i små butiker och alla möjliga tält. Det är ju klart att butikerna inte ska göra så här, eftersom det är uppenbart att det här är försäljning av livsmedel, försäljning av varor inte till vanliga konsumenter utan till grosshandlare, och butikens uppgift är en annan.

Stämmer det Medvedev säger är det ett tydligt tecken på att marknaden inte fungerar – troligen därför att de stora kedjorna säljer bovete under inköpspris, eftersom de är rädda för makthavarnas vrede. Följden kan bli tomma hyllor i butiken, vilket knappast är rätt sätt att stoppa hamstringen.

Och vad är det Medvedev gör då? Jo, han lovar att matpriserna ska regleras hårdare. Genialt.

Mer på temat:

Hittegods i Moskva den 31 augusti

Kalle — Tue, 31 Aug 2010 18:43:31 +0000

Löytötavaraa Moskovassa 31.8.2010.
Perditaĵoj en Moskvo la 31-an de aŭgusto 2010.
Потерянные вещи на Триумфальной 31-го числа.

Så här såg det ut på Triumfalnajatorget efter dagens försök till demonstration. Se resten av bilderna hos zyalt.livejournal.com. Video här.

Mer på temat:

Batong i skallen – Putins löfte till demonstranter

Kalle — Mon, 30 Aug 2010 18:18:46 +0000

Det viktiga är vem som läser lagen, inte vad som står i lagboken. Det kan man konstatera efter Putins senaste intervju till tidningen Kommersants lysande Putinreporter Andrej Kolesnikov. Visserligen finns det oppositionella som hävdar att ryska konstitutionen garanterar alla medborgare mötesfrihet, och att det inte krävs något tillstånd, men så är det inte alls enligt Putins exemplar av grundlagen:

Слушайте, все наши оппоненты выступают за правовое государство. Что такое правовое государство? Это соблюдение действующего законодательства. Что говорит действующее законодательство о марше? Нужно получить разрешение местных органов власти. Получили? Идите и демонстрируйте. Если нет — не имеете права. Вышли, не имея права,— получите по башке дубиной. Ну вот и все!

Hörni, alla våra motståndare pläderar för rättsstat. Vad är rättsstat för något? Det är att man följer den gällande lagstiftningen. Vad säger den gällande lagstiftningen om protestmarschen? Man måste få tillstånd från de lokala myndigheterna. Har ni fått tillstånd? Gå och demonstrera! Har ni inget tillstånd, då har ni ingen rätt. Går ni ut och demonstrerar ändå, då blir det en batong i skallen. Så enkelt är det.

Batong i skallen var det. Också det ett brott mot gällande lagstiftning, om man skulle tro de ryska medborgarrättsaktivister som hävdar att polisen inte har någon rätt att slå människor bara för att de demonstrerar. Men nu är det inte de som läser lagen.

Den ryska lagen skiljer sig inte speciellt mycket från den svenska på den här punkten. I Sverige krävs polisens tillstånd för en demonstration, men polisen får bara i undantagsfall vägra tillstånd. I Ryssland krävs i princip inget tillstånd, bara en föranmälan till de lokala myndigheterna.

Det är tillämpningen som skiljer sig. I Sverige har polisen inte ens rätt att upplösa en demonstration som det inte finns tillstånd till, så länge demonstrationen inte hotar den allmänna ordningen. I Ryssland är det snarare regel än undantag att de lokala myndigheterna stoppar regeringskritiska demonstrationer med olika förevändningar. Oftast hävdar man att någon annan mer lämplig organisation redan har bokat platsen just vid det aktuella tillfället.

Ur Putins synpunkt är det ingen skillnad mellan demonstrationsfriheten i Ryssland och Västeuropa:

Они хотят че-то сказать. Правильно? Нет, ну правда?! Критиковать власть. Вот в Лондоне определили место. Где нельзя, бьют дубиной по башке. Нельзя? Пришел? Получи, тебя отоварили. И никто не возмущается!

De vill säga något. Eller hur? Visst vill de det?! Kritisera makthavarna. I London finns det bestämt en plats för det. Där det inte är tillåtet, där slår de med batongen i skallen. Har du kommit dit ändå? Då får du på skallen, det är bara att ta emot. Och ingen är upprörd över det!

Man kan undra om den brittiska polisen skulle känna igen Putins beskrivning av rättsläget. Men det är inget att undra på, för enligt samma intervju är det också mycket annat som Putin inte har den blekaste aning om. Exempelvis säger han att han blev mycket förvånad när han fick höra att hans personliga fiende, oligarken Michail Chodorkovskij, nu står inför rätta för en andra gång. Säkert.

Mer på temat

Mötesfrihet? Nej, nja… och nej!

Kalle — Sun, 29 Aug 2010 10:39:46 +0000

Tre dagar i administrativ arrest. Det var straffet för den kända 69-åriga ryska människorättsaktivisten Lev Ponomarjov för att han deltagit i en (enligt polisen) otillåten demonstration.

Den så kallade demonstrationen ägde rum på den ryska flaggans dag den 22 augusti, nitton år efter augustikuppen, och gick bland annat ut på att man lade blommor vid det här minnesmärket. Därefter försökte en del av mötesdeltagarna bära en rysk flagga på den breda trottoaren på Novyj Arbat, men stoppades av polisen. Den ryska flaggan har uppenbarligen blivit subversiv i Ryssland.

Enligt polisprotokollet greps Lev Ponomarjov på Novyj Arbat eftersom han vägrade lyda polisen, men enligt andra mötesdeltagare höll han inte i flaggan och greps en bra bit bort, på väg till en annan demonstration som ordnades intill Pusjkinstatyn vid huvudgatan Tverskaja. Tre exakt likalydande vittnesmål från tre poliser gör i alla fall gällande att han vägrade lyda dem, vilket han nu får sota för.

Förra året misshandlades Lev Ponomarjov grovt av okända gärningsmän som attackerade honom utanför hans bostad i Moskva. I år angrep okända motorcyklister bilen som transporterade ljudanläggningen vid ett trafikljus. De lyckades inte ha sönder däcken, men ljudanläggningen kunde ändå inte användas: polisen tillät inte att den togs in på det avspärrade demonstrationsområdet.

Ändå blev demonstrationen vid Puskinstatyn den mest framgångsrika i Moskva på flera år. Ett par tusen personer samlades för att stoppa avverkningen av skogen i Chimki, däribland Jurij Sjevtjuk och flera kända musiker, som dock fick spela utan ljudanläggning.

Tre dagar senare, när gruppen U2 spelade inför en enorm publik i Moskva, bjöd Bono upp Jurij Sjevtjuk till scenen, och de två sjöng en Dylanlåt tillsammans. Tilltaget kan ses som Bonos svar till president Dmitrij Medvedev, som inför konserten hade tagit emot honom och i förbifarten sagt, att för stort samhälleligt engagemang inte är bra för musiker, för det kan gå ut över musiken.

Dagen efter U2-konserten meddelade Medvedev överraskande att vägbygget genom skogen i Chimki ska stoppas i väntan på en ny utredning. Återstår att se vad beslutet leder till – tunga ekonomiska intressen vill att vägen ska dras rakt igenom skogen, för att kunna skövla resten och bygga nya stora köpcentra och bostäder på den värdefulla marken.

I vilket fall är det intressant, att motståndarna av vägbygget, som på alla sätt motarbetats av lokala myndigheter och antingen svartmålats eller förtigits av de regeringstrogna massmedierna, nu plötsligt har lyckats nå fram till Kreml. Det var inte för inte som Bono och Jurij Sjevtjuk valde att sjunga just “Knock, knock, knock on heaven’s door“.

Det betyder dock inte att det nu är fritt fram för obehagliga opinionsyttringar i Moskva. Inför Bonos konsert greps representanter för Amnesty International som samlade namnunderskrifter vid ingången, precis som de gjort i alla länder där U2 turnerar. Amnestys, Greenpeaces och anti-aidskampanjen ONEs informationstält stängdes också av polisen, som meddelade aktivisterna att “musik och politik är helt olika saker”.

Kampanjen för ryska konstitutionens 31:e paragraf som garanterar mötes- och demonstrationsfrihet får som vanligt svårt att samlas till sin demonstration på tisdagen den 31 augusti. Efter biltävlingar, nyårsfestival, blodgivarkampanjer och andra tillfälliga lösningar har makthavarna i Moskva nu hittat den slutgiltiga lösningen. Triumfalnajatorget vid Majakovskijstatyn är avspärrat, eftersom en parkeringsgarage ska byggas där.

Visserligen har ingen sett några planer för p-huset, men vad gör väl det. Allra först måste arkeologiska undersökningar genomföras på torget, meddelar makthavarna. Till saken hör att ena halvan av torget formar taket till en viadukt för Sadovoje koltso, Trädgårdsringen, en av Moskvas absolut mest trafikerade ringleder. Att bygga ett p-hus där verkar något oortodoxt, och arkeologerna kommer väl på sin höjd att hitta skräp efter arbetarna som på 1960-talet byggde Majakovskijtunneln under torget. Men vad gör väl det, bara man har en bra anledning att stoppa demonstrationen.

PS: De ryssar som i dag samlades i olika städer för att fira Michael Jacksons 52-årsdag hade inga problem med polisen. Kanske för att de inte viftade med ryska flaggor?

Mer på temat:

”Dödens handelsman” kvar i fällan

Kalle — Fri, 27 Aug 2010 06:38:44 +0000

Specialflyget från USA står kvar i Bangkok. I förrgår skulle en tungt beväpnad konvoj ha fört Viktor But från Thailands säkraste fängelse till flygplatsen, men i sista stund stoppades den känsliga utlämningen.

Viktor But är antingen en ärlig rysk affärsman som svartmålas av illvilliga västmakter – eller en dödens handelsman som levererar högteknologiska ryska vapen till terrorister och rebeller runt om i världen. Svaret beror på vem man frågar. Kanske är det därför det råder förvirring i Thailands huvudstad.

I över två år har But suttit fängslad, medan olika rättsliga instanser i Thailand funderat på om han ska utlämnas till USA, där han anklagas för medhjälp till terrorister.

En rättegång i USA kan leda till att känsliga uppgifter om ryska makthavare kommer fram. Ryska regeringen kräver att Viktor But släpps och får återvända till sin familj i Moskva.

För en vecka sedan kom beslutet: But ska utlämnas till USA där han kan dömas till livstids fängelse. Men samma dag som amerikanska agenter landade i Bangkok för att hämta honom ändrade thailändska myndigheter sig igen: den rättsliga processen är inte alls klar, och därför kan han inte utlämnas.

Oppositionen hävdar att But erbjudits att slippa utlämning mot att han vittnar om förre premiärminister Thaksin Shinawatras eventuella kopplingar till 35 ton vapen från Nordkorea som i december stoppades på Bangkoks flygplats. Flygplanet tillhörde ett obskyrt bolag med adress i centrala Moskva – och hade tidigare ägts av ett av Buts bolag.

Viktor But är utbildad militärtolk och tros ha arbetat bland annat i Angola, tillsammans med Igor Setjin. Setjin är nu vice premiärminister i Vladimir Putins regering och en av de mest inflytelse r ika personerna i Ryssland, med nära kontakter till underrättelsetjänsterna.

Efter Sovjetunionens sönderfall lyckades But snabbt komma över ett antal sovjetiska transportflygplan och piloter och kunde leverera efterfrågade varor till oroliga delar av världen. I Ryssland fanns stora mängder krigsmateriel och ett stort behov av pengar. Allt som behövdes var kontakter.

Enligt västliga underrättelseuppgifter levererade Buts flygplan vapen både till regeringar och rebellgrupper, bland annat i Liberia och Sierra Leone där blodiga strider om diamantfälten pågick.

Hans bolag var ofta de enda som gick med på att flyga till riskfyllda destinationer. Därför anlitades de också av USA när förnödenheter skulle transporteras till trupperna i Irak, trots att Viktor But redan var internationellt efterlyst för penningtvätt.

När efterlysningen utfärdades 2002 meddelade ryska myndigheter att Viktor But inte fanns i landet – trots att han i samma ögonblick satt i direktsänd intervju på radiostationen Echo Moskvy ungefär en kilometer från Kreml.

Viktor But kunde bo kvar i Moskva och fortsätta med sina affärer till mars 2008, då han greps i Thailand efter en amerikansk brottsprovocerande operation. Därmed hamnade problemet på de thailändska myndigheternas bord.

USA kräver att But utlämnas, eftersom han ”konspirerat för att döda amerikanska medborgare”. But säger att han själv inte brutit mot några lagar.

Troligen har hans bolag brutit mot F N:s vapenembargo i ett antal länder. Det är inget en privatperson kan åtalas för, men det gör hans kopplingar till ryska makthavare intressanta. Det kan också vara en anledning till att ryska utrikesministeriet kräver att But ska få åka hem.

Från e-post till gripande

Den amerikanska operation som ledde till gripandet av Viktor But i Bangkok inleddes med ett e-postmeddelande från en amerikansk agent till den brittiska affärsmannen Andrew Smulian. Agenten, som låtsades representera den terrorstämplade organisationen Farc, träffade Smulian i Köpenhamn i januari 2008.
En vecka senare träffade två agenter Smulian igen i Rumänien. Han sade då att Viktor But var beredd att leverera hundra ryska luftvärnsmissiler av typen Igla.
Agenterna ville träffa But personligen för att lämna över pengarna, men han vågade inte ta sig till Natolandet Rumänien. Ett nytt möte ordnades i Thailand, och där greps Viktor But i mars 2008.

Sydsvenskan 2010-08-27

Mer på temat:

Hamra snabbare, storebror ser er!

Kalle — Tue, 24 Aug 2010 05:23:21 +0000

Några byggnadsarbetare står och viftar med armarna när kranbilen lyfter ett stort, fyrkantigt och suddigt paket in i den halvfärdiga husgrunden. En svartklädd man går med bestämda steg från höger till vänster och försvinner utanför bildrutan. Sedan hänger sig webbkameran.

Filmen kommer från en av de övervakningskameror som premiärminister Vladimir Putin låtit sätta upp på ett trettiotal byggarbetsplatser för att visa att han bryr sig om de katastrofala skogsbrändernas offer.

Putins regering har lovat att bygga nya hus i alla förstörda byar. Kamerorna behövs, eftersom premiärministern inte kan vara överallt samtidigt. Nu kan han hålla koll så att byggnadsarbetarna inte latar sig och ingen stjäl byggmaterial.

Nu vet vi också vad president Dmitrij Medvedev säger till Vladimir Putin när de två talar i telefon. Den största statliga tv-kanalens nyhetsteam råkade nämligen vara på plats både i presidentens pampiga arbetsrum i Kreml och i en vacker björkskog där premiärministern svarade i sin mobiltelefon.

- Vladimir Vladimirovitj, hej igen! Tja, alltså, hur är läget där? undrar presidenten.

- Situationen är allvarlig. Allvarlig, ja, och det är den i fjorton regioner. Fast här är det värre än på andra ställen.

Men nya hus ska byggas upp i de eldhärjade byarna, och snabbt ska det gå. Motsvarande mer än en miljard kronor har ju redan anslagits till katastrofhjälp och återuppbyggnad. Fast det finns ett litet problem, medger premiärministern:

- Jag ska säga det här öppet, folk är rädda för att pengarna kan bli stulna på vägen.

Presidenten lovar att hålla koll på pengarna och avslutar samtalet.

Alla vet att den ryska statsbudgeten läcker som ett såll, även Dmitrij Medvedev.

- Det här är inte längre korruption, det är fräck och cynisk stöld av statens pengar, sade han för en vecka sedan när ännu en korruptionsaffär uppdagades.

Medvedevs antikorruptionskampanj liknar Putins inhopp som andrepilot i ett släckningsflygplan förra veckan. Han tryckte på knappen och två skogsbränder släcktes. Bara fyrahundra kvar.

Sommarens extrema torka är givetvis inte ryska regeringens fel, även om Vladimir Putin för några år sedan sade att global uppvärmning kan vara av godo för Ryssland, eftersom klimatet är lite väl kallt.

Däremot är det regeringen som har avskaffat den centraliserade skogsvården och brandskyddet i de statsägda skogarna. Storföretag med bra kontakter i regeringskretsar får förmånliga kontrakt för att exploatera skogarna, men har sluppit satsa på brandskydd.

Det saknas infrastruktur och utrustning för att begränsa lokala bränder, och när elden väl tagit fart räcker ryska räddningsverkets resurser inte till. Men ett släckningsflygplan kan räddningsverket alltid låna ut om Vladimir Putin vill visa tv-publiken hur en slipsten ska dras. Nepotismen, korruptionen och oredan stannar utanför webbkamerornas synfält.

Sydsvenskan 2010-08-24

Mer på temat:

Kortare kjolar och färre daghem

Kalle — Sun, 15 Aug 2010 08:17:20 +0000

Mannen ska försörja familjen. Kvinnan ska ta hand om barnen när de är små, och se attraktiv ut. De traditionella könsrollerna har förstärkts efter Sovjetunionens sönderfall – förskolorna har blivit färre och kjolarna kortare.

Jevgenija Kurasjvili är 30 år gammal och arbetar som samordnare av frivilligverksamheten på ett stort barnsjukhus i Moskva. I yrkeslivet är det ingen begränsning att vara kvinna, säger hon.

– Men tidigare arbetade jag på ett stort företag, och jag vet att det där var mycket lättare för en man att bli kallad till anställningsintervju, trots att arbetsgivaren tycker att kvinnorna är bättre som medarbetare – de är mer lojala och vill inte direkt bli chefer.

Enligt rysk lagstiftning är det mamman som har rätt till föräldraledighet i upp till två år. Föräldrapenningen är beroende av inkomsten och motsvarar högst tvåtusen kronor i månaden. Mammaledigheten kan överlåtas till pappan eller till annan nära släkting, men det är mycket ovanligt att pappan stannar hemma.

Jevgenija Kurasjvili och hennes man tjänar lika mycket. Ändå är det en självklarhet för henne att det blir hon som stannar hemma när de får barn. Att han skulle kunna ta en del av ledigheten har de inte ens diskuterat.

– Nej, så gör man inte.

Skulle inte han vilja ta hand om barnet ett tag?

– Det är möjligt att han skulle vilja det, men var skulle man ta pengarna i så fall? Inte så att jag skulle jobba i stället i alla fall.

Varför inte det?

– Varför? Ja, här i landet skulle det var väldigt konstigt att göra så, den tanken finns inte helt enkelt.

Det finns väl några som gör så?

– Jag tror att det kan påverka familjen negativt. Det stör mannen att kvinnan tjänar mer, han kan känna sig otillfredsställd och börja dricka.

Varför är det så ofta männen som har problem med alkohol i Ryssland?

– Jag har funderat på det, det är nog därför att kvinnorna har större ansvar, de måste ta hand om barnen, hålla koll på dem hela tiden. Fast det finns en hel del kvinnor som är alkoholister också.

Sovjetunionens sönderfall har inneburit att antalet allmänna förskolor i Ryssland halverats. Samma sak har hänt med längden på många kjolar, kanske som en synlig manifestation av den större friheten.

– Jag kan klä mig så själv också, men jag kanske går en dag i kort kjol, sen tröttnar jag och byter. Men varför? Kanske tycker våra kvinnor att det är mer intressant att visa sig för männen. Eller kanske finns det fler män i väst?

I Ryssland finns det också många män, framför allt i maktens korridorer. Praktiskt taget alla som bestämmer över landet är män. Det är inget Jevgenija Kurasjvili bekymrar sig mycket över.

– Kanske har männen större talang för det? Och större maktbegär. Kvinnorna är mer intresserade av andra saker.

Hade det inte varit bättre om kvinnorna hade haft mer makt?

– Jag är lite tveksam till det, jag litar inte så mycket på kvinnorna när det gäller makt. Fast inte litar jag på männen heller, så det är ingen lätt fråga. Men det viktiga är att man gör kloka saker, inte om man är man eller kvinna.

Manligt och kvinnligt i Ryssland

Mansroll: Mannen ska försörja familjen, öppna dörren för kvinnan och lämna sin sittplats på tunnelbanan för kvinnan. På kvinnodagen den åttonde mars ska männen skänka blommor och choklad till kvinnorna samt hålla skåltal till alla kvinnors ära. De gifta männen ska också dammsuga och diska hemma.
Kvinnoroll: Kvinnan ska vara vacker, ta hand om barnen och hushållet. Dessutom ska kvinnan arbeta, ofta i lägre betalda offentligt finansierade tjänster. En kvinna kan också göra karriär exempelvis som journalist eller företagare, men då är det ofta hennes mamma som får ta hand om barnen.
Vem bestämmer: Männen innehar alla tunga politiska befattningar. Av regeringens 29 medlemmar är två kvinnor. (Social- och hälsovårdsminstern Tatiana Golikova samt ministern för ekonomisk utveckling, Elvira Nabiullina. Den mest inflytelserika kvinnan i rysk politik är S:t Petersburgs borgmästare Valentina Matvienko.
Vem äger: Männen äger Ryssland. Enda kvinnan på listan över Rysslands femtio rikaste är Jelena Baturina på plats 45. Förklaringen till hennes byggföretags stora framgångar är att hennes man är Moskvas borgmästare.
Vem arbetar: Alla arbetar. 51 procent av de sysselsatta i den ryska ekonomin är män, 49 procent är kvinnor.

Sydsvenskan 2010-08-15

Hämnd i Österns saga

Kalle — Mon, 09 Aug 2010 10:48:04 +0000

Den högt uppställda ingusjiska polisofficeren Ibrahim Jevlojev dödades med två skott i huvudet i restaurangen Österns saga på Mutalijevgatan i Ingusjiens största stad Nazran. Hans livvakt Beslan Albogatjijev träffades av två skott i brösten och avled senare på sjukhuset. Attentatet som skedde på onsdagen den 4 augusti hade varit bara en i den långa raden av attacker mot de rättsvårdande myndigheterna i Nordkaukasien, om det inte hade varit för en liten detalj.

Det var Ibrahim Jevlojev som höll i pistolen den 31 juli 2008, när den lokala oppositionsledaren Magomed Jevlojev sköts ihjäl i en polisbil med ett skott i tinningen. (De två var inte släktingar, Jevlojev är ett vanligt namn i Ingusjien.)

Enligt den officiella versionen handlade det om ett vådaskott, och Ibrahim Jevlojev dömdes först till två år i arbetsläger för vållande till annans död. Han förbjöds också att arbeta inom polisen de närmaste 2,5 åren. Domen överklagades till Ingusjiens högsta domstol, som ändrade straffet till villkorlig dom. Dessutom upphävdes den del av domen som förbjöd honom att arbeta inom polisen.

Ibrahim Jevlojev fick därefter inte tillbaka sitt gamla jobb som chef för den lokala inrikesministerns livvakter. I stället blev han blev befordrad till en högre chefsbefattning inom polisen.

Efter attentatet mot Ibrahim Jevlojev på onsdagskvällen omringade polisen den dödade oppositionsledarens föräldrahem och genomförde en husrannsakan. Det har uttalats misstankar om att det kan röra sig om blodshämnd, men Ingusjiens president Junus-Bek Jevkurov har sagt att han är övertygad över att den dödade oppositionsledaren Magomed Jevlojevs familj inte är inblandad. Även Magomed Jevlojevs pappa Jachja Jevlojev säger att han inte ville ha hämnd.

På webbplatsen Ingushetia.org, som ägdes av Magomed Jevlojev, jublar många anonyma kommentatorer över attentatet.

Mer på temat:

Gangstrar och huliganer härjar i Chimki

Kalle — Wed, 04 Aug 2010 13:05:16 +0000

Brandbomber, mord, misshandel, smutskastning och inhyrda fotbollshuliganer har använts mot de ryska miljöaktivister som i tre år försökt stoppa motorvägsbygget genom skogen i Chimki, strax nordväst om Moskvas yttre ringväg.

Förra veckan gick ett par hundra våldsamma anarkister i motattack och anföll stadshuset i Chimki med stenar, rökbomber och sprayfärg. Därmed är frågan avgjord: vägen kommer att byggas. I dag grep polisen miljöaktivisternas ledare direkt efter hennes presskonferens.

När hundra gånger större skogsarealer förstörts i de senaste veckornas ödesdigra bränder kan man tycka att skogen i Chimki är en bagatell som inte är värd någon uppmärksamhet. Det tycker nog också Chimkis borgmästare Vladimir Streltjenko, som nyligen hävdade att det varken finns någon skog i Chimki, eller någon konflikt om den obefintliga skogen.

I verkligheten finns skogen kvar, än så länge, och händelserna kring den berättar en hel del om det ryska samhället, trots att antalet offer i konflikten är mindre än i de katastrofala skogsbränderna.

Den nya, avgiftsbelagda motorvägen mot S:t Petersburg behövs, det kan ingen förneka. För varje år blir utfarten från Moskva mot Chimki, Rysslands första Ikeavaruhus, den internationella flygplatsen Sjeremetievo, och vidare nordväst, allt mer hopplöst igenkorkad. Det alla inte är överens om är vägens sträckning mellan Moskva och Sjeremetievo.

Enligt gällande plan ska vägen byggas rakt igenom ett skogsområde mellan Chimki och Sjeremetievo. Miljöaktivister kräver att skogen skyddas, men det finns starka ekonomiska intressen som vill omvandla skogen i utkanten av tiomiljonersstaden Moskva till ett exploateringsområde för handel och lyxbostäder.

Så långt inget anmärkningsvärt – liknande konflikter mellan miljövärden och ekonomiska intressen uppstår regelbundet i närheten av alla miljonstäder i världen. Det som skiljer Ryssland från många andra länder är den omfattande korruption och laglöshet som gör det livsfarligt att sätta sig på tvären för lokala makthavare.

En av dem som inte drog sig för att kritisera Chimkis borgmästare Vladimir Streltjenko var journalisten Michail Beketov. Först slår okända män ihjäl hans hund med basebollträn inför grannarna. I maj 2008 bränns hans bil med molotovcocktails.

Beketov hävdar då offentligt att byråkrater i stadsadmininstrationen har intressen i vägprojektet och försöker skrämma honom till tystnad, vilket leder till att administrationen stämmer honom för förtal. Hans försvarsadvokat är Stanislav Markelov, som senare sköts ihjäl av en högerextremist.

Michail Beketov slutade inte att kritisera borgmästaren och vägprojektet i sin tidning Chimkinskaja Pravda. Under hösten 2008 samlade han underskrifter till ett brev som är adresserat till president Dmitrij Medvedev. I brevet framgick bland annat att många kritiskt inställda medborgaraktivister i Chimki hotats, gripits av polisen eller misshandlats, några av polisen, andra av okända gärningsmän.

I november 2008 hittades Beketov själv svårt misshandlad och medvetslös på gården till sitt hus i Chimki där han legat i två dagar. Trots svåra skallskador överlever han, men efter ett och ett halvt år på sjukhus sitter han fortfarande i rullstol och kan inte tala. Dagen före misshandeln hade han berättat för vänner att han hade fått hotelser på grund av brevet.

Senare, när Beketov ligger i koma och brevet till Medvedev publiceras i oppositionstidningen Novaja Gazeta, försvinner hela upplagan snabbt från tidningskioskerna i Chimki – alla exemplar köps upp av okända män som tros vara stadsanställda.

Miljövännerna fortsätter sin kampanj för att rädda skogen, och rörelsens ledare Jevgenija Tjirikova kandiderar i borgmästarvalet den 1 mars 2009. Inför valet har den sittande borgmästaren Vladimir Streltjenko lovat att hindra avverkningen av skogen och vinner med 50,5% av rösterna efter en ovanligt smutsig valkampanj. Streltjenko representerar givetvis maktpartiet Enade Ryssland. Enligt de officiella resultaten får Jevgenija Tjirikova 15,5% av rösterna.

Planerna för vägbygget fortskrider, men i stället för det planerade tre kilometer breda kalhygget genom skogen heter det nu att det räcker med en hundra meter bred remsa. Hur det blir i verkligheten återstår att se.

När tv-kanalen TV-centr i januari 2009 intervjuar Jevgenija Tjirikova samt den kritiska lokaltidningen Grazjdanskoje soglasies chefredaktör Anatolij Jurov har kanalen av okänd anledning precis försvunnit från kabelnätet i Chimki. I sändningen berättar Jurov att han har blivit misshandlad tre gånger.

I mars 2009 avlider journalisten Sergej Protazanov efter misshandel. Han var redigerare på Jurovs tidning. Jurov får veta att hans namn står som nästa på listan.

I juli 2009 angriper två okända män antikorruptionsaktivisten Albert Ptjelintsev som var en av skribenterna i Beketovs tidning. De varnar honom för att blanda sig i sådant som inte berör honom, och skjuter honom rakt i munnen med en gummikula.

I maj 2010 har byggplanerna kommit så långt att en underentreprenör börjar avverka skog i närheten av flygplatsen Sjeremetievo. Enligt miljöaktivisterna finns det inget tillstånd för avverkningen, och på grund av protesterna stoppas avverkningen tillfälligt, fram till förrförra veckan.

Fredagen den 23 juli hade underentreprenören lovat att visa miljöaktivisterna de dokument som krävs för att sätta i gång avverkningen av skogen, men så sker inte. I stället har underentreprenören anlitat en grupp maskerade fotbollshuliganer som strax före klockan fem på morgonen den 23 juli angriper miljöaktivisternas läger på avverkningsplatsen.

De maskerade männen misstänks tillhöra en högerextrem grupp, vilket kan vara anledningen till den oväntade upptrappning som sker onsdagen den 27 juli. Då tar en grupp på ett par hundra unga anarkister och radikala antifascister lokaltåget från Moskva till Chimki, angriper stadshuset med rökgranater, stenar och flaskor samt sprayar slagord mot avverkning av skogen på stadshusets vägg.

De maskerade ungdomarna skanderar bland annat “Vi stoppar skövlingen av skogen!”, “Rysk skog!”, “Det är dags att svara!”, “Det är vår skog!”. De bär också på en stor banderoll med texten “Vi rensar skogen från den fascistiska ockupationen 1941-2010″. Åtminstone slagordet “Rysk skog!” och den rysknationalistiska utformningen av banderollen kan ses som ironiska kommentarer som är riktade mot högerextremister.

Den här typen av våldsamma protestaktioner är ytterst ovanliga i Ryssland, och polisen hinner inte göra någonting innan folkmassan rusar tillbaka till stationen, tar lokaltåget tillbaka till Moskva och försvinner i tiomiljonersstaden.

En anonym intervju med en av ledarna för anfallet mot stadshuset har nu publicerats i tidningen Kommersant. Intervjupersonen (som eventuellt är aktivisten Pjotr Silajev) påpekar att ingen skadades under attacken och att inga brandbomber användes. Han menar att ledningen i Chimki består av banditer som inte förstår annat än våld, och hävdar att en majoritet av befolkningen godkänner attacken.

I verkligheten har de de maskerade ungdomarna med sin våldsamma attack gjort en stor björntjänst för den breda, folkligt förankrade och populära proteströrelse som i flera år kämpat för skogen i Chimki. Nu splittras rörelsen, samtidigt som polisen kan behandla alla som protesterar mot avverkningen som våldsbenägna extremister. Bildfiler från attacken har redan beslagtagits på flera tidningsredaktioner som bevismaterial mot extremisterna och två personer har häktats som misstänkta arrangörer.

På onsdagseftermiddagen greps miljörörelsens ledare Jevgenija Tjirikova efter en presskonferens i Moskva. Ungefär samtidigt greps också bloggaren Sergej Smirnov som skrivit mycket om attacken mot stadshuset. Smirnov greps i Chimki, och båda gripandena genomfördes av polisstyrkor från Chimki. Fortfarande har ingen gripits för misshandeln på Michail Beketov.

Och om det tidigare fanns en mikroskopisk chans att vägens sträckning skulle kunna ändras är den chansen nu helt förverkad. Inte kan väl staten ge efter för extremister?

PS: Jevgenija Tjirikova släpptes senare samma dag, och fick veta att hon inte alls hade gripits, utan bara hämtats till förhör som vittne. Här är en video från gripandet – det är ganska uppenbart att den stora mängden kravallpoliser används i avskräckande syfte. Så här brukar det aldrig gå till i vanliga fall när någon ska höras som vittne, inte ens i Ryssland.

Mer på temat:

Mötesfrihet? Nej tack!

Kalle — Sun, 01 Aug 2010 10:25:05 +0000

Ska man ordna en tävling i drifting, alltså kontrollerade sladdar i sidled med racerbilar, vad är då bästa platsen för detta i Moskva? Rätt svar är givetvis Triumfalnajatorget där Vladimir Majakovskij står staty i en av tiomiljonerstadens mest trafikerade gatukorsningar.

I vanliga fall hålls driftingtävlingar visserligen på racingbanor, men än sen då? Om uppgiften nu är att stoppa en demonstration för mötesfriheten finns väl inget bättre sätt än spärra av torget med betongblock och släppa in några racerbilar som kör runt runt bakom Majakovskijs rygg, låter förfärligt och ryker som bara den.

För den goda sakens skull kan man givetvis också spärra av körbanan från ringvägen Sadovoje koltso (“Trädgårdsringen”) till Moskvas huvudgata Tverskaja. Visserligen har alla demonstrationer vid Triumfalnajatorget tidigare stoppats med hänvisning till att de stör trafiken, men här gäller det att prioritera, och det är myndigheterna i Moskva bra på. Blodgivarkampanj, vinterfestival utan deltagare, hinderbana för cyklar… Vad det än är så är det alltid viktigare än en demonstration för mötesfriheten.

Konstigt nog är det dessutom alltid den 31:a dagen i månaden som Triumfalnajatorget är upptaget av viktigare saker. Precis den dagen som oppositionen vill demonstrera till stöd för konstitutionens 31:a paragraf. Hur kan det komma sig? En ren tillfällighet, så klart.

Denna gång greps ett 70-tal oppositionsaktivister som höll upp skyltar med den förargliga siffran 31, skrek farliga slagord som “Frihet!”, “Konstitutionen!”, eller – allra värst – “Ner med polisstaten!”. Många hann inte göra eller skrika någonting. Den här videon visar oppositionsaktivisten Boris Nemtsov som hinner gå en halv runda kring Triumfalnajatorget innan polisen lyckas rycka loss honom ur folkmassan, trycka in honom i en polisbuss och köra i väg med honom. Nu anklagas han för att ha gjort motstånd mot polisen.

En stor del av demonstranterna anlände till platsen med tunnelbanan och kom aldrig längre än till trappan vid tunnelbanestationen Majakovskaja. Här hade polisen koncentrerat sina styrkor – sammanlagt 172 poliser och 200 soldater från inrikesministeriets specialstyrkor. Hur många av deras 372 uniformsmössor som kom bort i sammandrabbningen på tunnelbanetrappan finns det inga officiella siffror på, men i alla fall ett par stycken kan man se försvinna i den här utmärkta videon.

Mer om bakgrunden till demonstrationen i den här intervjun med Ljudmila Aleksejeva. Där finns också följande lista i mer utförligt uförande.

Myndigheternas förklaringar till varför en demonstration för mötesfrihet på Triumfalnajatorget inte kan tillåtas:
31.7.2010: Biltävling på torget.
31.5.2010: De officiella ungdomsförbunden måste få agitera på torget för att fler Moskvabor ska lämna blod.
31.3.2010: Demonstrationen inställd in på grund av bombdåden i Moskvas tunnelbana. (De officiella ungdomsförbunden håller sin motaktion ändå.)
31.1.2010: Torget behövs för en vinterfestival med namnet “Zimnye zabavy” (”Vinterkul”). Festivalen visar sig bestå av några polisbussar.
31.12.2009: Blodgivarkampanj.
31.10.2009: En militär uppvisning till minne av Moskvas försvar under andra världskriget.
31.8.2009: Torget är för litet.
31.7.2009: Torget är uptaget av en hinderbana för cyklar.

Mer på temat: