diVERse

Av en slump fick jag på torsdagen veta att Zvjagintsevs prisbelönta film Förvisningen (Изгнание) skulle visas i Lund samma kväll. (Tack, Mattias!) Det är inte ofta jag går på bio, men en sådan film vill man ju inte missa. Fast det var inte helt lätt att få köpa en biljett. Det var faktiskt helt omöjligt.

- Nej, vi säljer inga biljetter, vi är en medlemsförening, så man måste vara medlem om man vill se filmen, sade den unga killen som satt bakom ett litet bord med ett kassaskrin på biografen Kino.

Tydligen var detta något för en mindre krets speciellt invigda. Men för säkerhets skull frågade jag en gång till:

- Så jag kan inte se filmen?

La tuta teksto Koko teksti Hela texten Читать дальше »»»

Esperanto: Kadavroj en kargo
Suomi: Ruumiita lastissa

Det är en tung film. Mörk, makaber och absurd. Sovjetsamhället i en bakvänd kikare, i en skrattspegel som gör att man vill gråta. Det finns inga positiva hjältar i Aleksej Balabanovs film Gruz 200. Eller möjligen en, en kortväxt vietnamesisk gästarbetare som försöker stoppa en galen mördare och våldtäktsman. Vietnamesen blir skjuten. Våldtäktsmannen är lagens väktare.

Gruz 200 betyder Last 200. En kodbeteckning för lik som fraktas från kriget i Afganistan till det påhittade, smutsiga och grå industrisamhället Leninsk, någonstans i närheten av Leningrad. Staden är påhittad men liken är på riktigt. Det är år 1984. Andropov är död. Tjernenko är ett talande lik. Sovjetunionen är ett förljuget samhälle av levande döda.

La tuta teksto Koko teksti Hela texten Читать дальше »»»

Älskaren (Любовник) och Min styvbror Frankenstein (Мой сводный брат Франкенштейн), båda av Valerij Todorovskij, är bland de bästa ryska filmer jag sett. Dessutom har Todorovskij regisserat flera bra tv-serier som visats på rysk tv de senaste åren. Därför slog jag till när jag i våras någonstans i det ryska Estland hittade en för mig okänd film med namnet Todorovskij på, till det billiga priset 59 estniska kronor. Filmen hette Военно-полевой роман, ungefär Krigsromansen.

Nu har jag sett den. I början av rullen blev jag något överraskad, för enligt de inledande texterna var den producerad på "Filmstudion i Odessa". Dels ligger inte Odessa i Ryssland utan i Ukraina, dels klingade namnet på filmstudion sovjetiskt. Filmen började lite långsamt och överdrivet romantiskt, och dessutom kändes färgerna bitvis inte helt moderna, så jag började undra vad det här var för film och varför jag egentligen hade köpt den. Det kanske var någon gammal tråkig sovjetisk rulle som jag köpt av misstag?

La tuta teksto Koko teksti Hela texten Читать дальше »»»

Filmen Ostrov ("Ön") köpte jag på dvd när jag var i Ryssland i början av december, eftersom flera av mina vänner rekommenderade den. Den är ju också känd i Sverige efter Per-Arne Bodins artikel i Svenska Dagbladet på julafton, och säkert sevärd.

Men av en slump stötte jag på en helt annan och annorlunda, ny rysk film som är ett riktigt mästerverk. Jag var i den stora livsmedelsbutiken Perekrjostok, i bottenvåningen på det enorma köpcentrum som byggts intill Kiev-stationen i Moskva, för att handla andra saker, och råkade se en hylla med dvd-filmer. Jag tittade lite bland de ryska filmerna, och hittade en som verkade aningen intressant. Dessutom var priset lågt, så jag köpte skivan.

Nu har jag sett filmen, Prostyje vesjtji ("Enkla saker"), av regissören Aleksej Popogrebskij. Jag hade aldrig hört talas om honom eller hans filmer, men den här filmen var otroligt bra, och ganska annorlunda än de flesta andra ryska filmer jag sett.

La tuta teksto Koko teksti Hela texten Читать дальше »»»

Det går inte längre att titta på rysk tv. Det tycker i alla fall den oppositionella tidningen Novaja Gazeta, som utlyst en tävling om vem som skickar in bästa bilder på hur man demolerar en tv-apparat. Första pris är ett års prenumeration.

Huvudnyhet på den ryska tv-kanalen Rossija i dag var att Vladimir Putin hängde medaljer på milischefer som utmärkt sig. Han lade speciellt märke till den enda kvinna som var närvarande - hon hade gripit en brottsling när hon var gravid.

Det kanske skulle vara ett skämt när presidenten påpekade att hon uppfyllde sina skyldigheter dubbelt: hon deltog både i kampen mot brottsligheten och i det demografiska programmet. Andra nyheten i sändningen var ett möte som Vladimir Putin hade med de viktigaste ministrarna. Så var det dags för lite elände från utlandet: stormen som drabbade Storbritannien och norra Tyskland.

I dag är det ju den sovjetiska milisens dag, för den 10 november, tre dagar efter revolutionen, skapades arbetarmilisen som skulle "försvara den revolutionära ordningen". Nåväl, nu heter det bara "milisens dag". Just nu visar samma tv-kanal därför en festkonsert från kongresspalatset i Kreml, i publiken sitter en massa miliser i uniform. En miliskör och Aleksandr Rozenbaum sjunger. I bakgrunden visas soldater som skjuter med automatvapen, pansarfordon som rycker fram och helikoptrar som sjuter missiler. Och jag gillade ju Rozenbaum i slutet på 80-talet.

Efterom rysk tv är som den är har det blivit ett av mina helgnöjen att titta på ryska filmer och tv-serier på DVD. Då kan man ju välja det bästa, och titta när man själv vill.

La tuta teksto Koko teksti Hela texten Читать дальше »»»