diVERse

Svenska: Putins skägg i brevlådan
Esperanto: Putin devos manĝi sian ĉapelon

Torstaina Venäjän pääesikunnan puhemies, kenraali Anatoli Nogovitsyn, esitteli raskauttavan asiakirjan Moskovassa pidetyssä tiedotustilaisuudessa. Kopion Yhdysvaltain passista, joka hänen mukaansa oli löydetty eteläossetialaisesta kylästä. Selkeä merkki siitä, että koko Etelä-Ossetian sota oli Yhdysvaltain suunnittelema, arveli pääministeri Vladimir Putin CNN:n haastattelussa samana päivänä:

Meillä on vakavat perusteet olettaa, että suoranaisella sotatoimialueella oli Yhdysvaltain kansalaisia. Ja jos asia on näin, jos tämä voidaan vahvistaa, se on erittäin paha asia. Tämä on hyvin vaarallista, ja tämä on virheellistä politiikkaa.

La tuta teksto Koko teksti Hela texten Читать дальше »»»

Suomi: Putin saa syödä hattunsa
Svenska: Putins skägg i brevlådan

Ĵaŭde la parolisto de la rusia ĉefstabo, generalo Anatolij Nogovicin, dum gazetara konferenco en Moskvo demonstris gravan pruvilon. Usonan pasporton, kiu laŭ li estis trovita en vilaĝo en Sud-Osetio. Klara signo pri tio, ke la tuta milito estis planita de Usono, diris ĉefministro Vladimir Putin en intervjuo de CNN en la sama tago:

Ni havas seriozan kaŭzon supozi, ke senpere en la batalzono troviĝis usonaj civitanoj. Kaj se estas tiel, se ĉi tio estos konfirmita, tio estas tre malbona. Tio estas tre danĝera, kaj tio estas malĝusta politiko.

La tuta teksto Koko teksti Hela texten Читать дальше »»»

Suomi: Putin saa syödä hattunsa
Esperanto: Putin devos manĝi sian ĉapelon

I torsdags visade ryska generalstabens talesman, general Anatolij Nogovitsyn, upp ett graverande dokument på en presskonferens i Moskva. En kopia av ett amerikanskt pass, som enligt honom hade hittats i en by i Sydossetien. Ett tydligt tecken på att hela kriget i Sydossetien var planerat av USA, tyckte premiärminister Vladimir Putin i en CNN-intervju samma dag:

Vi har seriös grund för antagandet att det direkt i stridszonen fanns amerikanska medborgare. Och om det är så, om detta bekräftas, så är det mycket dåligt. Detta är mycket farligt, och detta är felaktig politik.

La tuta teksto Koko teksti Hela texten Читать дальше »»»

Den ryska tv- offensiven fortsätter. I en intervju till tre ryska tv-kanaler offentliggjorde Rysslands president Dmitrij Medvedev på söndagskvällen fem principer som hädanefter ska styra Rysslands utrikespolitik:

1. Folkrättens grundläggande principer ska styra förhållandena mellan civiliserade länder.
2. Världen ska vara "mångpolig". Ett enda land ska inte få bestämma allt, inte ens USA.
3. Ryssland vill inte ha konfrontation med något land. "Ryssland tänker inte isolera sig. Vi kommer att utveckla våra vänskapliga förhållanden med Europa, med USA och med världens andra länder."
4. Ryssland ska försvara ryska medborgares liv och värdighet "var de än befinner sig".
5. För Ryssland, precis som för alla andra länder i världen, finns det regioner, där våra privilegierade intressen finns. I dessa regioner finns länder, med vilka vi traditionellt har varit förbundna med vänskapliga grannrelationer, historiskt specifika relationer. Vi kommer att arbeta mycket medvetet i dessa regioner och utveckla sådana vänskapliga förhållanden med dessa stater, våra nära grannar.

Vice premiärministern Sergej Ivanov, den mer hårdföra konkurrenten om presidentposten, försvann nästan helt från tv-skärmarna när Putin hade bestämt sig och gjort "mjukisen" Medvedev till presidentkandidat. Nu är Ivanov tillbaka. I en egen tv-intervju meddelar han att Ryssland inte hotar någon, "Ryssland försvarar bara sina intressen".

Ivanovs återkomst till rampljuset skulle kunna betyda att den mer hårdföra flygeln i Kreml åter fått luft under vingarna. Dessutom har Putin nu låtit intervjua sig i kamouflagekläder…

Mer på temat:

• Эхо Москвы - Медведев огласил "пять принципов" внешней политики РФ
• Медведев: Россия не хочет конфронтации ни с одной страной
• Balti riigid tagasi Vene mõjusfääri?

I en artikel i dagens Sydsvenskan (ursprungligen i New York Times den 25 augusti) beskriver Simon Sebag Montefiore Putin som Stalins rättmätige arvtagare. Han drar dock lite väl höga växlar med sina paralleller, kan man tycka:

Stalin var också expert i att annektera under förevändningen att han skyddade etniska ryssar, som i östra Polen, Bessarabien och Baltikum 1939. Dagens retorik om att skydda ryska medborgare är på samma gång både genuin och stalinistiskt dubbelspel: trots allt, vissa ossetier har bara varit ryssar i ett par veckor. Ukraina å andra sidan är verkligen till hälften ryskt. Få borde sova tryggt i Kiev.

Han borde ju veta, han är historiker. Men åtminstone när det gäller Baltikum så kan jag inte påminna mig om att närvaron av ryssar där skulle ha använts som argument av Stalin 1939. Det fanns ju knappt några ryssar heller. Annekteringen skedde "frivilligt", och då behövdes inga låtsasryssar.

Och det finns väl en och annan osset som fått ryskt pass de senaste veckorna, men de flesta har ändå varit ryska medborgare i flera år, och mig veterligen började utdelandet av ryska pass till de boende i Sydossetien och Abchazien redan på Jeltsins tid.

Huruvida Ukraina är till hälften ryskt kan man också ha delade meningar om. Enligt folkräkningen från 2001 är 17% av den ukrainska befolkningen ryssar. 24% uppger ryska som modersmål. Halva Ukraina kanske talar ryska till vardags, men det betyder inte att den ukrainska befolkningen vill ansluta sig till Ryssland.

Ändå är det klart att händelserna i Georgien påverkar Ukraina, och det är inte alls omöjligt att ett av Rysslands viktigaste syften är att skicka en varning till Kiev: "Så här går det om man leker med Nato-elden". Men det gör inte Putin till Stalin, även om tendenserna till historierevisionism i dagens Ryssland är oroande.

Mer på temat:

• Akta er, vi är galna?
• Putin blir konspirolog
• En förutsägbar historia
• Putin mindes stora terrorns offer
• Glöm Sacharov, Stalin är bäst!
• Sydsvenskan - Stalins revansch
• NYT - Putin in the Shadow of the Red Czar
• Sydsvenskan - Kriget i Georgien kan rädda försvaret
• DN i Ukraina - "Ryssarna har alltid stått oss närmast"

Den ryska dubbelörnens pr-kampanj i världspressen fortsätter. Dmitrij Medvedev var först ute, med en intervju i den engelskspråkiga statliga kanalen Russia Today och en egen artikel i Financial Times där han berättade varför han var tvungen att erkänna Abchaziens och Sydossetiens självständighet. Dessutom hann han med en kort intervju i CNN. Därefter blev det Putins tur, först med en egen lång intervju i CNN, och nu i tyska ARD.

CNN:s Matthew Chance menar att Kreml slutat tiga därför att Putin tittade på CNN i Peking när kriget började och blev arg när det bara var Saakasjvili som fick fram sitt budskap i väst. En något mer sannolik förklaring är kanske att den ryska makteliten känner sig pressad och försöker rätta till situationen så gott det går.

La tuta teksto Koko teksti Hela texten Читать дальше »»»

Vladimir Putins färska intervju till CNN är häpnadsväckande läsning - den kompletta ryska originaltexten, som finns på ryska regeringens hemsida, innehåller flera meningar som får mig att hoppa till och undra om premiärministern har fått solsting.

Det som har fått mest publicitet är givetvis Putins påstående att amerikaner skulle ha varit närvarande i stridszonen i Georgien, på George W Bushs order, för att påverka… utgången av höstens amerikanska presidentval, till förmån för republikanerna, givetvis.

La tuta teksto Koko teksti Hela texten Читать дальше »»»

Vladimir Putin, Rysslands premiärminister:
Lyckades visa omvärlden att det fortfarande är hans tuffa utrikespolitik som gäller och att Rysslands grannar ska akta sig för att sätta sig på tvären. Lyckades också ställa Georgiens uppstudsiga president - som han inte gillar - på plats. VINNARE

La tuta teksto Koko teksti Hela texten Читать дальше »»»

Alla blev tagna på sängen när krig i helgen bröt ut mellan Georgien och Ryssland.

Ändå hade tecknen funnits där i flera månader: En ständig militär uppbyggnad och allt hätskare retorik på båda sidor. Ryskt attackflyg över Georgien och obemannade georgiska spaningsplan över Abchazien. Internationella delegationer som försökte utreda de olika incidenterna och utan framgång försökte få parterna att tala med varandra.

La tuta teksto Koko teksti Hela texten Читать дальше »»»

Hundratals ryska stridsvagnar har stormat in på georgiskt territorium och bombarderat georgiska trupper. Ryska flygvapnet har bombat både militära och civila anläggningar djupt inne i Georgien, däribland även bostadshus och minst en bro inne i Stalins födelsestad Gori. Ryska flottan förbereder en blockad av georgiska hamnar.

Det är uppenbart för alla att de ryska stridskrafterna gått långt över de befogenheter som landet har enligt de internationella avtalen om fredsbevarande trupper i Sydossetien. I allt väsentligt är Ryssland i krig med Georgien – men av någon anledning vill ingen rysk politiker öppet ta ansvar för detta sakernas tillstånd.

La tuta teksto Koko teksti Hela texten Читать дальше »»»

Tisdagen den 6 maj var Vladimir Putins sista dag som Rysslands president. När han lämnade sitt pampiga arbetsrum i Kreml tog han med sig ett enda föremål, den historiska penna han fick av Boris Jeltsin på förra årtusendets sista dag, när denne hade skrivit under sitt eget avsked.

Allt annat blir kvar i Kreml, har Vladimir Putin lovat. Den fina bordslampan med skärm i grönt glas, det lilla mötesbordet där Vladimir Putin brukade läxa upp sina ministrar inför tv-kamerorna, den ryska flaggan i hörnet. Förutom den historiska pennan är det en enda sak som saknas när Dmitrij Medvedev i dag tar över arbetsrummet. Makten.

Ända sedan Putin i början av december i sitt eget arbetsrum pekade ut sin efterträdare har alla politiska bedömare i Ryssland försökt gissa sig till vart makten tar vägen nu. En fingervisning kan man få i programmet för Dmitrij Medvedevs invigningsceremoni som äger rum på onsdagsmorgonen. Ceremonin inleds med ett politiskt linjetal. Talet ska hållas av Vladimir Putin.

La tuta teksto Koko teksti Hela texten Читать дальше »»»

På svenska: Putins ”bröllop” ger många läsare

Estas interese sekvi, kiel onidiroj povas trapasi metamorfozon kaj subite iĝi "seriozaj novaĵoj".

En sia sabata numero la ĵurnalo Moskovskij Korrespondent asertis, ke Vladimir Putin divorcis, kaj baldaŭ reedziĝos al la 24-jara gimnastikisto Alina Kabajeva, kiu ekde pasinta decembro sidas en la rusia parlamento, kompreneble reprezentante Unuecan Rusion, la partion de Putin.

Daŭris iom, sed post kiam la germana gazeto Spiegel skribis pri la artikolo en mardo, ankaŭ svedlingvaj amaskomunikiloj kaptis la fadenon. En sia merkreda numero la ĉefa svedlinga gazeto de Finnlando, Hufvudstadsbladet, citis la artikolojn de Moskovskij Korrespondent kaj Spiegel, tamen kun demandosigno en la titolo.

Kvankam seriozaj amaskomunikiloj en aliaj grandaj lingvoregionoj ŝajne ignoris la nedokumentitan famon, post la tagmezo en merkredo la prestiĝa sveda novaĵagentejo TT aktiviĝis kaj dissendis artikolon, kiu interalie asertas, ke Kabajeva sidas en la rusia parlamento "de kelkaj jaroj", kvankam pasis nur kvar monatoj post ŝia elektiĝo. Restas konstati, ĉu la resto de la novaĵo estas same nefidinda.

La tuta teksto Koko teksti Hela texten Читать дальше »»»

Esperanto: ”Reedziĝo” de Putin alportas multajn legantojn

Det är intressant att följa hur skvaller kan byta skepnad och plötsligt bli en "seriös nyhet".

I sitt lördagsnummer skrev tidningen Moskovskij Korrespondent (Moskvakorrespondenten) att Vladimir Putin har skiljt sig från sin fru Ljudmila, och att han snart ska gifta sig med den 24-åriga gymnasten Alina Kabajeva, som sedan parlamentsvalet i december sitter i ryska statsduman, givetvis för Putins parti Enade Ryssland.

Det tog lite tid, men efter det att Spiegel skrivit om artikeln på tisdagen tog det fart också i svenskspråkiga medier. I onsdagsnumret citerade finländska Hufvudstadsbladet i sin tur Moskovskij Korrespondent och Spiegel, dock med ett frågetecken.

På onsdagseftermiddagen hakade också TT på, med en artikel
som bland annat hävdade att Kabajeva sitter i ryska duman "sedan några år", trots att det bara gått fyra månader sedan hon valdes in. Återstår att se om själva nyheten är lika svajig.

La tuta teksto Koko teksti Hela texten Читать дальше »»»

Vaknar tidigt. Det visar sig att Dmitrij Medvedev vid ettiden på natten, när jag redan sov, höll en oväntad presskonferens. Utan Vladimir Putin. Han bekräftade dock att Putin ska bli premiärminister, men maktbefogenheterna mellan presidenten och premiärministern ska inte förändras. Presidenten ska sitta i Kreml precis som hittills, medan premiärministern sitter kvar i regeringshuset, så Putin får flytta på sig. Men det är bara utanpåverk. Vad Putins stolbyte betyder vet vi inte innan han har bytt stol. Och det blir i maj, samtidigt som Medvedev blir president på riktigt. Tills dess sitter alla kvar på sina platser.

La tuta teksto Koko teksti Hela texten Читать дальше »»»

Ni har i Ryssland skapat en politisk konstruktion som gör det omöjligt för någon annan att vinna valet… Det här är en återvändsgränd, inte en endaste liten stig leder till demokrati härifrån. (Människorättskämpen Sergej Kovaljov i ett öppet brev till president Vladimir Putin och andra makthavare.)

Rysslands nästa president är inte lika tunnhårig som den nuvarande. Det är den stora skillnaden. Dessutom är Dmitrij Medvedev något kortare än den inte alls högväxta Vladimir Putin, men bådas exakta längd är en strängt bevarad hemlighet. I allt väsentligt blir Dmitrij Medvedev ändå en förlängning av Vladimir Putin. [Mer om tunnhåriga makthavare här.]

La tuta teksto Koko teksti Hela texten Читать дальше »»»

Rysslands blivande president Dmitrij Medvedev följer i Vladimir Putins fotspår. Inte heller Medvedev kommer att delta i några tv-debatter inför valet den 2 mars. Beskedet lämnades av hans kampanjstab på måndagen, med hänvisning till att Medvedev inte har tid. Efter det har kommunisterna meddelat att Gennadij Ziuganov troligen inte heller kommer att delta några tv-debatter.

Kvar är då pajasen Zjirinovskij och fickdemokraten Bogdanov. (Han har kallats så, eftersom han sitter tryggt i Putins innerficka.) Även Zjirinovskij har nu sagt att han kanske avstår. Då får Bogdanov debattera med sig själv.

I stället för att debattera på tv har Medvedev nu öppnat en webbplats där han för sin talan. En av bilderna på webbplatsen visar tydligt vad som gäller: den blivande presidenten gömmer sig bakom den store ledaren. Frågan är hur bilden ändras efter presidentvalet den 2 mars.

Förresten är det intressant att fickdemokraten Andrej Bogdanov, vars parti i dumavalet i december fick ihop mindre än 90.000 röster, nu plötsligt har lyckats samla in 2 miljoner godkända namnunderskrifter till sitt stöd. Inte kan det väl vara så att någon hjälpt honom? Men visst ser det bra ut att det finns fler motkandidater till Medvedev än bara Ziuganov och Zjirinovskij. Och den före detta premiärministern Michail Kasianov får ju inte ställa upp, eftersom det - som väntat - visade sig, att de 2 miljoner namnunderskrifter han samlat in inte kunde godkännas.

PS: Till slut bestämde Ziuganov sig för att ändå delta i tv-debatterna.

Det är sällan jag orkar se på ryska tv-nyheter numera, de är alltför förutsägbara, och därför föredrar jag att lyssna på radio. Men i dag tänkte jag göra ett undantag och titta på Vesti nedeli, eftersom RTR Planeta (utlandsversionen av kanalen Rossija) redan i går lördag förkunnade att man i söndagens sändning skulle intervua Rysslands fiende nummer 3 (ungefär), Georgiens president Michail Saakasjvili. Det visade sig att intervjun var mycket kort och sönderklippt, men det var ändå intressant att se sändningen - det blev ett ovanligt bra sammandrag av det budskap ryska statstelevisionen vill få fram till tittarna.

La tuta teksto Koko teksti Hela texten Читать дальше »»»

Programmet Vremja på ryska ettan gjorde givetvis på onsdagskvällen stort nummer av att tidskriften Time valt Putin till årets person. Vremja visade också flera fragment av den intervju Putin gett till Time.

Det fullständiga stenogrammet av Vladimir Putins samtal med journalisterna finns på hans egen webbplats på ryska och på engelska. En annan engelsk översättning finns på Times webbplats. På Times webbplats finns även artikeln A Tsar is Born.

Det är inte ofta Putin ger intervjuer till utländska journalister, och den långa Time-intervjun är ganska intressant, även om Putin inte säger något principiellt nytt. Det mest intressanta är ändå det Putin inte säger, eller de frågor han kringgår. Förresten, förra gången Putin intervjuades av utländska journalister jämförde han sig själv med Mahatma Gandhi - fast lite på skoj var det nog…

La tuta teksto Koko teksti Hela texten Читать дальше »»»

Rysslands nästa president heter Dmitrij Medvedev. Det vet vi, eftersom Vladimir Putin själv nu har pekat ut den person som ska ta över efter honom. Folket får bekräfta Putins val i en omröstning söndagen den 2 mars, men den stora händelsen ägde rum på måndagsförmiddagen i Putins arbetsrum i Kreml.

Under måndagen visade den ryska statliga nyhetskanalen Vesti gång på gång den historiska ceremoni som kan komma att bestämma Rysslands öde för många år framöver. I sällskap med ledarna för Putins två viktigaste stödpartier, Enade Ryssland och Rättvisa Ryssland, samt för två lojala minipartier, stiger den blivande presidenten in i den nuvarande presidentens arbetsrum.

La tuta teksto Koko teksti Hela texten Читать дальше »»»

På måndagen (den 3.12) höll tre nationalistiska, Putin-vänliga ungdomsrörelser segermöten på centrala platser i Moskva. Det största mötet hölls av rörelsen Nasji, "De våra", som har nära band till Putin.

Ett stort fält intill Röda torget hade markerats med rader av luftballonger i Rysslands färger och en stor scen hade satts upp vid Kremlmuren. Led efter led med flaggviftande ungdomar marscherade in på fältet och ställde sig disciplinerat mellan ballongraderna. Till slut var de flera tusen, enligt arrangörerna tio tusen.

Ropen skallade: "Det är vår seger! Vi ger inte bort Putin!". En stor del av Nasjimedlemmarna, eller nasjisterna, som de ofta kallas av kritikerna, hade dagen till ära tagit en röd duk med en bild på Vladimir Putin över ryggen.

La tuta teksto Koko teksti Hela texten Читать дальше »»»

Laŭ multaj la deklivo suben ekis jam fine de la 1970-aj jaroj. Sed dum la okjara regado de Vladimir Putin la vivnivelo de la plej multaj rusianoj altiĝis. Neniu volas reen al la apokalipsa etoso de la kaosaj 1990-aj jaroj kun hiperinflacio, kolapsantaj bankoj kaj same nestabila prezidanto, pri kiu oni devis honti, kiam li direktis eksterlandajn armeajn orkestrojn.

Tial Vladimir Putin estas populara en Rusio, kaj tial lia partio Unueca Rusio gajnegos en la dimanĉa parlamenta elekto.

Ja estas vero, ke Putin forte striktigis la ŝraŭbojn, li forigis la popolan elekton de guberniestroj, silentigis kritikajn amaskomunikilojn kaj selekte uzis la kortumojn por puni tiujn malplaĉajn oligarkojn kiuj ne volis danci laŭ lia muziko. Sed tio estas tute en ordo, opinias multaj en Rusio.

La tuta teksto Koko teksti Hela texten Читать дальше »»»

Monien mielstä alamäki alkoi jo 70-luvun lopulla. Mutta Vladimir Putinin kahdeksanvuotisella valtakaudella useimpien venäläisten elintaso on noussut. Kukaan ei halua takaisin kaootisen 90-luvun hyperinflaatiota, romahtavia pankkeja ja mumisevaa presidenttiä joka valtiovierailulla saattaa ruveta johtamaan kunniavartioston sotilasorkesteria.

Siksi Vladimir Putin on Venäjällä suosittu, ja siksi hänen tukipuolueensa Yhtenäinen Venäjä saa sunnuntain parlamenttivaaleissa suurvoiton.

Putin on kylläkin kiristänyt ruuveja monta kierrosta, poistanut kuvernöörinvaalit kokonaan, hiljentänyt kriittiset tiedotusvälineet ja käyttänyt oikeusjärjestelmää valikoivasti saadakseen pois kuvioista ne kiusalliset oligarkit, jotka eivät halua tanssia hänen pillinsä mukaan. Ja se on monien venäläisten mielestä ihan hyvä juttu.

La tuta teksto Koko teksti Hela texten Читать дальше »»»

Många anser att nedförsbacken började före 1980. Men under Vladimir Putins åtta år vid makten har de flesta ryssar fått det bättre. Ingen vill ha tillbaka det kaotiska 90-talets undergångsstämning med hyperinflation, kollapsande banker och en svamlande president som man får skämmas för när han dirigerar utländska militärorkestrar.

Därför är Vladimir Putin populär i Ryssland, och därför kommer hans stödparti Enade Ryssland att få en jordskredsseger i söndagens parlamentsval.

Visserligen har Putin dragit åt skruvarna rejält, avskaffat guvernörsvalen, tystat kritiska medieröster och använt selektiv rättvisa för att sätta dit misshagliga oligarker som inte vill dansa efter hans pipa. Men det är helt i sin ordning, tycker många i Ryssland.

La tuta teksto Koko teksti Hela texten Читать дальше »»»

Nu har Vladimir Putin talat inför tusentals unga flaggviftande anhängare som bussats från olika håll i Ryssland till sportarenan Luzjniki i Moskva för att delta i ett möte som den "spontana" folkrörelsen "För Putin" ordnat med maktpartiet Enade Rysslands pengar.

Putin sade bland annat att oppositionen finansieras av utlandet och vill ha ett "svagt och sjukt Ryssland". Han sade också att experter i väst uppmanar oppositionen att ta till gatorna och upprepa revolutionerna i Ukraina och Georgien.

"Det tillåter vi inte!" skrek den upphetsade publiken. "Ryssland, Ryssland, vi tror på oss själva, vi tror på Ryssland", ropade publiken, på ett sätt som får journalisten Oleg Panfilov att tänka på Tyskland i början av 1930-talet.

La tuta teksto Koko teksti Hela texten Читать дальше »»»

Den 21 november får vi återigen ett nytt besked från Vladimir Putin. Eller den 3 december. Förmodligen både och. Valkampanjen i Ryssland är som hetast, och det betyder framför allt att Putin dyker upp än här, än där, som gubben ur lådan. Det viktigaste är att ingen ska veta exakt var man har honom. Han är själva inkarnationen av Heisenbergs osäkerhetsprincip.

Det var någon rysk kommentator som jämförde Vladimir Putin med en cyklist vars fötter fastnat i pedalerna och som därför måste fortsätta att trampa, annars trillar han och slår sig. Något ligger det i den jämförelsen.

Nyss kungjorde Vladimir Putin att han ställer upp som förstanamn på maktpartiet Enade Rysslands lista i parlamentsvalet den 2 december, och antydde att han så småningom skulle kunna bli premiärminister. Då var det många som drog slutsatsen att den nye premiärministern Vladimir Putin skulle få all makt i landet efter presidentvalet i mars.

Jo, och om Putin blir premiärminister skulle premiärminister Viktor Zubkov kunna bli president, han skulle fungera bra som galjonsfigur, eftersom han är lagom okänd och närmar sig pensionsåldern. Många gick i Putins fälla.

La tuta teksto Koko teksti Hela texten Читать дальше »»»