diVERse

German Sadulajev föddes 1973 i den lilla tjetjenska staden Sjali, med rysk mamma och tjetjensk pappa. 1989 lämnade han Tjetjenien för att börja läsa juridik i Leningrad. Märkligt nog måste han alltså ha läst på universitetet samtidigt med mig under höstterminen 1989. Kanske såg jag honom i matsalen eller de proppfulla bussarna till universitetet.

Det var ingen lätt tid att börja juridikstudier i Sovjetunionen, en stat som höll på att gå under. Det sovjetiska studiebidraget räckte inte till mycket, och det fanns inget i affärerna att köpa. Och ingen visste vilka lagar som skulle gälla härnäst. Men Sadulajev blev till slut jurist, och bor än i dag kvar i staden som nu heter S:t Petersburg. Där arbetar han på ett företag som importerar matvaror.

Och där kunde sagan ha varit slut, om inte German Sadulajevs hemtrakter hade drabbats av krig, om inte hans syster hade sårats. Och om han hade kunnat låta bli att skriva. Han ville inte skriva om Tjetjenien, men han var tvungen, säger han.

La tuta teksto Koko teksti Hela texten Читать дальше »»»

Tjetjeniens president Ramzan Kadyrov står för dagens citat. I valet till ryska statsduman i december 2007 var valdeltagandet i Tjetjenien rätt högt, 99%, och 99,5% av rösterna visade sig vara för Putins parti, Enade Ryssland.

Men ingenting är så bra att det inte kan bli ännu lite bättre. I dag söndag är det val till det tjetjenska parlamentet. Så här sade Ramzan Kadyrov när han röstade i valkrets 166 i släktens hemby Tsentaroj:

Jag är övertygad om att Tjetjeniens medborgare uppfyller sin medborgerliga plikt och kommer till valurnorna i dag, på samma sätt som tidigare år, eftersom det tjetjenska folket förstår vad fred och stabilitet är värda. Valdeltagandet kommer att uppgå till inte mindre än hundra procent, och kanske ännu mer.

Citatet kommer från den officiella ryska nyhetsbyrån RIANs korrespondent i Tjetjenien. På sin egen hemsida är Kadyrov dock mer blygsam. "Jag är övertygad om att valdeltagandet kommer att uppgå till nästan hundra procent", står det i hans pressmeddelande.

På tal om Tjetjenien, i dag bussades ett tusental "demonstranter" till byn Sernovodsk nära gränsen mellan Tjetjenien och Ingusjien, på den ingusjiska sidan. "Demonstranterna" kom från båda sidorna av gränsen och krävde att Tjetjenien och Ingusjien ska slås ihop till en republik, så som läget var under sovjettiden, före Tjetjenienkrigen.

Demonstrationen var väl förberedd - det tjetjenska parlamentets talman Dukvacha Abdurachmanov samt journalister från tre tjetjenska tv-kanaler råkade dyka upp. Abdurachmanov lovade att föra "demonstranternas" budskap vidare till Tjetjeniens president. Den ingusjiska oppositionella webbplatsen Ingshetia.org hävdar att även höga tjänstemän på den ingusjiska sidan skulle ha hjälpt till att organisera demonstrationen, och att demonstranterna skulle ha fått tusen rubel var.

PS: Trots presidentens förhoppningar om världsrekord blev valdeltagandet oväntat lågt i söndagens val i Tjetjenien, bara 95%. Det kanske kan förklaras med lördagens jordbävning. Och Putin-partiet fick bara 88% av rösterna.

Suomeksi: Uutisia Etelä-Neukkulasta

På söndagen firade Tjetjeniens president Ramzan Kadyrov sin egen 32-årsdag, samt 420 år av vänskap mellan Tjetjenien och Ryssland. "Presidentens födelsedag är hela tjetjenska folkets fest", berättar Tjetjeniens officiella informationsbyrå.

Den stora dagen till ära bytte Kadyrov namn på huvudgatan i sin egen huvudstad. Det som tidigare hette Segeravenyn (Проспект Победы) är nu Putinavenyn (Проспект им. В. В. Путина). På bilden sitter den folkkäre presidenten på en balkong vid Putinavenyn. Ljusreklamen på taket förkunnar: "Lyckan är att tjäna folket".

La tuta teksto Koko teksti Hela texten Читать дальше »»»

Veckans största nyhet i Ryssland var tyvärr återigen ett politiskt mord med anknytning till Kaukasien.

För fyra år sedan fick den framstående tjetjenske politikern Ruslan (Chalid) Jamadajev utmärkelsen "Rysslands hjälte" av Vladimir Putin. Den 24 september dödades han med flera skott i bröstet när han satt bakom ratten i en bilkö i centrala Moskva, ett stenkast från Vladimir Putins tjänsterum.

La tuta teksto Koko teksti Hela texten Читать дальше »»»

Madina Magomadova från Tjetjenien skulle ha åkt till människorättsdagarna i Malmö tillsammans med journalisten Anna Politkovskaja, på samma sätt som de under många år reste tillsammans både i Tjetjenien och i utlandet. Nu finns Anna Politkovskaja inte längre, och Madina Magomadova var tvungen att åka själv.

I Ryssland används det officiella namnet bara i officiella sammanhang. Nära vänner har alltid smeknamn för varandra. För Madina Magomadova var Anna Politkovskaja bara Anja.

- Anja var en mycket modig kvinna, och det var för det hon gjorde för Tjetjenien hon blev mördad. Det var en mycket stor förlust. Hon led med oss, hon hjälpte många.

Det Madina Magomadova inte säger är att hon själv är en minst lika modig kvinna.

La tuta teksto Koko teksti Hela texten Читать дальше »»»

Suomeksi

Det är en grå novemberdag år 1991 i Georgiens huvudstad Tbilisi. Sovjetuniononen håller på att ta slut men finns ännu på pappret. Det råder brist på mat, värme och säkerhet i Tbilisi. Vi är ett tiotal journalister från Moskva som sitter i president Zviad Gamsachurdias väntrum i parlamentsbyggnaden, och på innergården står pansarfordonen på rad. Efter lång väntan får vi veta att presidenten inte har tid att träffa oss. Han har viktigare saker att ta hand om, exempelvis gerillakriget i Sydossetien.

Gamsachurdia har bara några veckor kvar vid makten. Snart blir det inbördeskrig i hans land och han tvingas gömma sig i Tjetjenien hos separatistpresidenten Dzjochar Dudajev. Det vet vi inte när vi samma eftermiddag kör i väg norrut, mot Tjetjenien.

La tuta teksto Koko teksti Hela texten Читать дальше »»»