Spillrorna av Sovjet allt längre från varandra

Verkita de Kalle je 2008-10-10 – 8:13

Börserna rasar världen över, men i Kirgizistan återupplivas sovjetiskt planekonomiskt tänkande under ett kort ögonblick, när Oberoende staters samvälde (OSS) i dag håller sitt toppmöte.

OSS är en märklig skapelse som såg dagens ljus i december 1991 när Sovjetunionen höll på att fasas ut. Många undrar om OSS verkligen fortfarande existerar, och frågan är befogad - med ett litet tillägg. Man kan undra om OSS någonsin existerat, annat än som en papperskonstruktion, som en allt mer diffus skugga av det stora Sovjetimperiet.

La tuta teksto Koko teksti Hela texten Читать дальше »»»


Temo: , , , , , ,
Lingvo: På svenska | Neniuj komentoj »

Lukasjenko kan sitta kvar till 2041

Verkita de Kalle je 2008-09-28 – 2:45

Vitrysslands självsvåldige president Aleksandr Lukasjenko har tre söner. Två av dem är vuxna och innehar höga statliga ämbeten. Den tredje sonen, Nikolaj, är fyra år gammal.

– Det är min yngste son som ska bli president efter mig, sade Lukasjenko i våras, kanske på skoj.

Nikolaj kan delta i presidentvalet tidigast år 2041, för enligt gällande konstitution måste han först fylla 35 år. Det är inget problem - enligt samma konstitution kan Lukasjenko sitta kvar tills dess. Då kommer han att vara 87 år gammal.

Politiska förändringar kan säkert äga rum i Vitryssland före 2041, men inte i dagens val.

La tuta teksto Koko teksti Hela texten Читать дальше »»»


Temo: , , ,
Lingvo: På svenska | 3 komentoj »

Ryska fantomsmärtor efter imperiets fall

Verkita de Kalle je 2008-09-04 – 8:02

Sedan Sovjetunionens sönderfall har USA under Natos täckmantel krupit allt närmare Rysslands gränser. Nu är Ryssland nästan inringat, och kriget i Georgien var en amerikansk provballong för att komma ännu närmare. Ryssland var tvunget att slå tillbaka för att försvara sina intressen. Så ser verkligheten ut från rysk horisont.

Många av Rysslands grannländer har motsatt perspektiv. Alla centraleuropeiska länder i gamla Warszawapakten anslöt sig till Nato så fort det gick. Inte därför att USA eller någon annan tvingade dem, utan därför att de aldrig mer vill ta emot order från Ryssland. Estland, Lettland och Litauen gjorde samma sak, trots ryska protester.

La tuta teksto Koko teksti Hela texten Читать дальше »»»


Temo: , , , , , ,
Lingvo: På svenska | Neniuj komentoj »

”Vi har precis begravt en 14-årig flicka på gården”

Verkita de Kalle je 2008-08-12 – 7:11

Esperanto: ”Ni ĵus enterigis 14-jaran knabinon en la korto”

Guram Dzjiojev flyttade förra året från Nordossetien till Sydossetiens huvudstad Tschinvali för att ta hand om sin åldriga mamma. Båda två var i staden under striderna som började i fredags. Nu har han skickat sin mamma till Ryssland med evakueringsbussarna, men stannar själv kvar i den bombade staden. Ryska mobiltelefoner fungerar fortfarande i Tschinvali, och tidigt på måndagseftermiddagen lokal tid lyckades jag ringa Guram. Detta är hans berättelse.

La tuta teksto Koko teksti Hela texten Читать дальше »»»


Temo: , , ,
Lingvo: På svenska | 1 komento »

Rysslads två ansikten

Verkita de Kalle je 2008-08-10 – 16:34

Den skäggige, energiske mannen ville helst avskaffa stora städer, vända ryggen till den dekadenta västvärlden och se en återgång till den rätta ryska vägen.

Den långe, tunnhårige mannen i gammaldags slips och kavaj drömde om en rationell världsregering, frihet att resa, satellitstäder i omloppsbana runt jorden och ett världsomfattande datanätverk.
Båda tänkte fel, för de kritiserade den allsmäktiga sovjetstaten. Och båda skulle snart få nobelpriset. De två träffades för första gången i Moskva, i augusti 1968

La tuta teksto Koko teksti Hela texten Читать дальше »»»


Temo: , , ,
Lingvo: På svenska | Neniuj komentoj »

Semesterparadiset har strandat i tiden

Verkita de Kalle je 2008-05-23 – 7:47

Esperanto: La horloĝo haltis en la feria paradizo

Det etniskt rensade semesterparadiset Abchazien är en del av Georgien, men här är inga georgier välkomna. Ryska turister njuter av de billiga priserna och ryska trupper patrullerar i gränsområden.

I Abchazien håller sovjettiden på att ta slut, men bara nätt och jämnt. Det är inte mycket som har förändrats sedan 1994 när den georgiska delrepubliken efter ett blodigt inbördeskrig förklarade sig självständigt och ryska fredsbevarande styrkor skickades in.

Under kriget flydde georgierna, halva befolkningen, undan blodsutgjutelsen. Fortfarande bor en kvarts miljon flyktingar i primitiva förhållanden på den georgiska sidan av demarkationslinjen. Fönstren till deras lägenheter i Abchazien gapar tomma.

La tuta teksto Koko teksti Hela texten Читать дальше »»»


Temo: , , , ,
Lingvo: På svenska | 3 komentoj »

I Ryssland litar ingen på en journalist

Verkita de Kalle je 2008-04-07 – 12:51

Den fria undersökande journalistiken i Ryssland har sin storhetstid bakom sig.

På sovjettiden var journalistiken ett kraftigt verktyg i makthavarnas händer, och då kunde avslöjanden i tidningar flytta berg när partiet så ville. Nu är det ingen som bryr sig om vad som står i tidnignarna, och ingen litar på en journalist. Dessutom kan det vara farligt att komma med olämpliga avslöjanden.

Under glasnosttiden, mot slutet av 1980-talet, blev de sovjetiska journalisterna allt mer bångstyriga, allt blev tillåtet, och redaktioner upphörde till slut att ta order uppifrån.

Journalisterna lärde sig snabbt att ställa kritiska frågor, och när arkiv öppnades och historiska dokument blev tillgängliga var det journalister som var först på plats och grävde fram avslöjande efter avslöjande. Det som journalisterna publicerade om Sovjetunionens historia och om den rådande situationen i landet hade en förkrossande effekt på samhället. Journalister som sanningssägare har sällan någonstans i världen haft lika stor auktoritet som i Sovjetunionen i slutet av 1980-talet. Den auktoriteten sålde de snart ut till högstbjudande.

La tuta teksto Koko teksti Hela texten Читать дальше »»»


Temo: , , , , , ,
Lingvo: På svenska | 1 komento »

Drömmen blev sann: en trea i Moskva

Verkita de Kalle je 2008-03-26 – 11:11

sapry1.jpgI början av 1990-talet var Jurij Saprykin en fattig student i filosofi. Nu är han 35 år och tar emot på ett bekvämt kontor i centrala Moskva. Han är chefredaktör för nöjestidningen Afisja, tjänar bra och har nyss köpt en bil efter att familjen flyttat till en större lägenhet längre bort från centrum.

- När jag började studera 1990 verkade sovjetsystemet fortfarande stabilt. Men det var bara skenbart, snart föll allting ihop och det gick inte längre att leva på studiestödet. När det var som värst gick jag ibland hungrig i tre-fyra dagar eftersom jag inte hade några pengar.

Det fanns två utvägar: att bli företagare eller att bli journalist. Företagandet lockade inte det minsta.

La tuta teksto Koko teksti Hela texten Читать дальше »»»


Temo: , ,
Lingvo: På svenska | 3 komentoj »

Ryskt vallotteri med säker vinnare

Verkita de Kalle je 2008-03-02 – 21:07

Elekto de prezidentoDet är töväder i Moskva. Snön har förvandlats till slask och fotgängarna försöker undvika pölarna på de ojämna trottoarerna.

Emellanåt skiner solen mellan molnen. Inför dagens val har Rysslands blivande president Dmitrij Medvedev haft smekmånad med väljarna och talat om frihet. "Frihet är bättre än ofrihet", sade han i ett uppmärksammat tal. Vad det betyder i praktiken återstår att se.

Vallokal nummer 291 i norra delen av Moskva är en vitmålad betonglåda med tre våningar, en standardiserad skolbyggnad i ett vanligt bostadsområde. Gammal sovjetisk filmmusik strömmar ur högtalarna för att locka väljare. Vid tretiden på eftermiddagen är det glest.

La tuta teksto Koko teksti Hela texten Читать дальше »»»


Temo: , ,
Lingvo: På svenska | Neniuj komentoj »

Kyrkan vid massgravens rand

Verkita de Kalle je 2007-12-30 – 10:16

Det här är den fjärde i en serie av sex artiklar som jag skrev efter en vecka i Ryssland i början av december 2007. Artiklarna publiceras i Sydsvenskan i julveckan.

Esperanto: Preĝejo rande de amastombo

dbnbutovo1.jpgJelena Jevgenjevna har svårt att hålla tillbaka tårarna när hon tänder ett ljus i den lilla vita kyrkan vid massgravens rand. Här sköts hennes morfars styvpappa ihjäl för sjuttio år sedan. Han är en av de 20 761 som ligger begravda bakom ett grönmålat plank.

Bussen från tunnelbanans slutstation i södra Moskva till massgravarna går en gång i timmen. Bussens sluthållplats heter Skjutfältet Butovo. Det är den verkliga slutstationen. Men bussen har precis gått och vi viftar för att stoppa en bil – i Ryssland är varannan privatbil en potentiell svarttaxi.

Den första bilen som stannar vill inte köra till skjutfältet, det är för krångligt på grund av alla vägarbeten och bilköer. I den andra bilen som stannar sitter en mager, svarthårig man från Kirgizistan. Han går med på att köra till massgraven för 150 rubel.

– Jag har hört talas om det, men jag har aldrig varit där. Men det är helt obegripligt, jag kan bara inte fatta hur de kunde skjuta ihjäl folk på det sättet. Gud har gett människan livet, det får ingen människa råda över, säger han när vi står i bilkö vid rödljuset.

La tuta teksto Koko teksti Hela texten Читать дальше »»»


Temo: , , ,
Lingvo: På svenska | 3 komentoj »

Här bor Putins väljare

Verkita de Kalle je 2007-12-23 – 7:03

dbnshumerlja5.jpgJag var i Ryssland från den 2 till den 8 december för att rapportera om valet och för att samla material. Det här är den första i en serie av sex artiklar som publiceras i Sydsvenskan under jul- och nyårsveckan.

Demokratin har urholkats under Vladimir Putins åtta år vid makten, kritiker tystas ner och Ryssland håller på att bli ett allt mer toppstyrt och auktoritärt samhälle, säger västliga kritiker.

Livet har blivit bättre och Ryssland är på rätt spår igen, tycker Renat och Galina Tjebutajev i den lilla staden Sjumerlja, åtta timmars tågresa öster om Moskva.

I Sjumerlja röstar fler än sju av tio invånare på Vladimir Putins parti Enade Ryssland. Sydsvenskan åkte dit för att ta reda på varför.

La tuta teksto Koko teksti Hela texten Читать дальше »»»


Temo: ,
Lingvo: På svenska | 2 komentoj »

I Dostojevskijs fotspår

Verkita de Kalle je 2006-11-19 – 14:33

Dmitrij DostojesvkijDetta är Fjodor Dostojevskijs stad. Här lät författaren sina huvudpersoner irra runt på jakt efter livets mening, och här körde hans sonsons son Dmitrij spårvagn i många, många år. Vem kan vara bättre guide i St Petersburg ?

Dmitrij Dostojevskij sitter vid ett gammalt, tungt skrivbord i sin farfars fars gamla lägenhet, dricker kaffe och bjuder på bullar. Bakom skrivbordet hänger porträtt av hans far, hans farfar, och så den store författaren Fjodor Michajlovitj Dostojevskij själv. Hörnlägenheten intill tunnelbanestationen Dostojevskaja är nu ett hemmuseum.

- Det är bara en myt att Fjodor Michajlovitj ville bo i hörnlägenheter av någon mystisk anledning. Hörnlägenheterna var helt enkelt billigare, det gick åt mer ved till uppvärmningen, säger Dmitrij Dostojevskij.

Vi går ut bakvägen. Den dystra trappuppgången för tjänstefolket skulle kunna vara hämtad direkt från en berättelse av Dostojevskij. Huset intill är en stor saluhall. Ute på gatan står gamla kvinnor i rad för att sälja frukt, bär, kvastar och plastpåsar.

La tuta teksto Koko teksti Hela texten Читать дальше »»»


Temo: , ,
Lingvo: På svenska | Neniuj komentoj »

Adress: Prospekt Prosvesjtjenija

Verkita de Kalle je 2006-11-05 – 11:37

Nyrika affärsmän, gatubarn, mord på journalister och bombdåd i Tjetjenien. Det är vad många i Sverige tänker på när de hör ordet Ryssland. De flesta ryssar är ändå helt vanliga människor med helt vanliga bekymmer. Vi har följt en dag i familjen Basjarins liv. (Text: Kalle Kniivilä, Foto: Linda Axelsson)

basjarin.jpg

Vid Engels-avenyn, 15 kilometer och två århundraden från 1700-talspalatsen i centrum, ligger tunnelbanans ändstation i den norra utkanten av jättestaden St Petersburg. Klockan är 7.20 en vanlig tisdagsmorgon. En strid ström morgontrötta förortsbor flyter mot stationens svängdörrar och vidare ner längs den hundra meter långa rulltrappan. Ingen åker upp, alla ska i väg till sina arbeten.

Gatan som korsar Engels-avenyn heter Prospekt prosvesjtjenija, "Upplysningsavenyn", men trots namnet släcks gatubelysningen plötsligt. Blomsterförsäljarnas tält med röda rosor och nejlikor lyser i mörkret. Vid övergångsstället skramlar spårvagnar förbi. När det gröna trafikljuset börjar blinka trycker bilisterna ner gaspedalen för att hinna i tid. Det luktar lågoktanig östbensin.

La tuta teksto Koko teksti Hela texten Читать дальше »»»


Temo: , ,
Lingvo: På svenska | Neniuj komentoj »

Ryssarna tror på tjugo år till för Tjernobylreaktorerna

Verkita de Kalle je 2006-10-08 – 11:53

ЛАЭС, Сосновый БорTransporten genom en ny sjökabel har startat en häftig debatt i Finland.

Atomstaden Sosnovyj Bor i Ryssland bevakas av gränstrupper och är stängd för utomstående. Härifrån vill svenska industrijättar importera el för att ersätta reaktorerna i Barsebäck.

Kraftverket har rustats upp ordentligt efter olyckan i Tjernobyl, men här finns fortfarande fyra reaktorer av Tjernobyltyp som inte uppfyller västliga säkerhetskrav.

Sydsvenskan har besökt Sosnovyj Bor.

Sosnovyj Bor. Bommen vid infarten till atomstaden är öppen, men de två gränssoldaterna stoppar vår ryskskyltade bil.

Passersedlarna med stämplar från säkerhetstjänsten, militären och kärnkraftbolaget Rosenergoatom godkänns, och vi får köra vidare mot den lilla staden Sosnovyj Bor .

Stadens namn betyder "tallskog", och visst växer det många tallar vid den fina sandstranden intill Finska viken. Före gränsposteringen var det en del svampplockare vid vägkanten och skräphögar vid stranden vittnar om att semesterfirarna från femmiljonerstaden S:t Petersburg hittat hit också i sommar.

Men efter gränskontrollen syns inga utomstående.

La tuta teksto Koko teksti Hela texten Читать дальше »»»


Temo: ,
Lingvo: På svenska | Neniuj komentoj »

Nyhetsvärdering à la Kreml

Verkita de Kalle je 2005-03-16 – 19:39

Enligt den ortodoxa teologiska traditionen är en ikon inte en bild av den materiella världen, utan ett fönster till en annan, gudomlig värld. Därför har ikonen ett annat, förvrängt perspektiv som lyder under gudomliga lagar, därför är de heliga männens ansiktsuttryck och färgen på deras kläder förutbestämda. Samma gudomliga lagar bestämmer efter några års teologisk hemlöshet återigen också hur en rysk nyhetssändning ska se ut.

Trots den stränga koreografin upphör programmet "Veckans nyheter", "Vesti nedeli" som sänds på söndagskvällar i den ryska statstelevisionen, aldrig att överraska. Som nyhetsprogram är det givetvis värdelöst just eftersom det sänds i statstelevisionen - någon annan television finns inte längre i Ryssland - men som en barometer för att förstå vad som pågår i Kreml är det ovärderligt.

La tuta teksto Koko teksti Hela texten Читать дальше »»»


Temo: , , ,
Lingvo: På svenska | Neniuj komentoj »

Ett judiskt centrum utan judar

Verkita de Kalle je 2004-01-30 – 19:54

Esperanto: Juda centro sen judoj

SlonimI början av 1990-talet kom tyskarna tillbaka till den lilla staden Slonim i Vitryssland. Denna gång var tyskarna välkomna. Fast egentligen var det bara tyska pengar som kom.

DDR hade avskaffats och de sovjetiska trupperna skulle ut, men vart? I Sovjetunionen fanns det inga bostäder, och för att snabba på utmarschen gick Tyskland med på att bekosta helt nya förorter för återvändande militärer. De sovjetiska militärerna har sedan dess blivit vitryska, men den nya förorten som byggdes av en turkisk firma förblir ett av stadens modernaste och populäraste bostadsområden.

Alltför många gånger har Slonim i sydvästra Vitryssland fått oönskat besök. Min gamla ryska encyklopedi från tsartiden vet berätta att staden förstördes av mongolerna redan 1241. Enligt samma encyklopedi var Slonim en rysk stad redan i slutet av 800-talet, trots att det knappast ens fanns några ryssar i ordets egentliga mening på den tiden.

La tuta teksto Koko teksti Hela texten Читать дальше »»»


Temo: , , ,
Lingvo: På svenska | Neniuj komentoj »

Sovjetväldet i en cigarrettask

Verkita de Kalle je 2001-10-20 – 20:14

Чувство родины"Kära kamrater! I dag har Sovjetiska kommunistpartiets centralkommittés generalsekreterare Leonid Iljitj Brezjnev…"

Ibland hade generalsekreteraren besökt en traktorfabrik, ibland hade han skrivit på en ny förordning, ibland höll han tal, och så småningom började generalsekreterarna lämna jordelivet en efter annan. Men alltid var det den sovjetiska televisionens huvudnyhetssändning Vremja med sin fanfarliknande signaturmelodi som klockan nio på kvällen kungjorde de viktiga händelserna.

La tuta teksto Koko teksti Hela texten Читать дальше »»»


Temo: , ,
Lingvo: På svenska | Neniuj komentoj »