Det mesta på internet är porr och trams. Därför struntar Rysslands nygamla president Vladimir Putin i nätet. Han har inte tid för sådant flams. Han styr Ryssland.
Det är alltså Putins uppfattning om internets betydelse. I verkligheten är nätet det absolut starkaste verktyget för demokrati som finns i landet han styr. Fria bloggare, antikorruptionsaktivister, medborgarjournalister och miljökämpar har skapat en alternativ offentlighet som saknar motstycke i västvärden, en stor kollektiv diskussion som i vintras flödade ut på Moskvas gator i de största demonstrationerna på två årtionden…
Läs fortsättningen på expertbloggen Världen Österut där jag gästspelar
Precis när den ryska proteströrelsen har dödförklarats får den nytt liv och ny form.
På söndagseftermiddagens samlades moskvabor vid Pusjkinstatyn intill huvudgatan Tverskaja för att träffa några av landets bästa och populäraste författare, och för en liten promenad längs Bulevardringen bort till parken vid Tjistye prudy, där en rysk variant av Occupy Wall Street sedan en vecka pågår under namnet Occupy Abay. Abay är den kazakiska poeten Abaj Qunanbajuly som står staty i parken.
…Ryska författare går i täten →
I dag var det meningen att statsöverhuvuden från ett tjugotal länder skulle ha samlats på den historiska semesterorten Jalta på Krimhalvön i södra Ukraina, där Stalin, Churchill och Roosevelt i slutskedet av andra världskriget möttes för att göra upp om Europas framtid.
Dagens östeuropeiska toppmöte skulle bli en fjäder i hatten för Ukrainas president Viktor Janukovytj. Men presidenterna i Tyskland, Österrike, Italien, Kroatien, Estland, Slovenien, Bulgarien och Tjeckien meddelade att de inte tänkte komma. Litauens president funderade fortfarande när ukrainska utrikesministeriet på kort varsel ställde in mötet.
Mötet ska i stället hållas vid ett “senare tillfälle”. Om det tillfället någonsin kommer är osäkert så länge Ukrainas förra premiärminister Julia Tymosjenko sitter fängslad.
…Dokusåpa på kvinnofängelset →
En sammanlänkad kedja på ett hundratal kravallpoliser i full mundering marscherar genom parken vid tunnelbanestationen Tjistye prudy i centrala Moskva. Direktsändningen kommer från en mobilkamera vars ägare retirerar framför poliskedjan.
Två äldre män som sitter på en bänk och spelar backgammon får sitta kvar. Ett ungt par med en barnvagn lämnas också i fred, men alla som kan tänkas vara oppositionsdemonstranter föses ut ur parken. Vid tunnelbanestationen står polisbussar för gripna demonstranter.
…Operation rockad genomförd →
Demonstrationen mot Putin i Moskva dagen före hans inauguration blev betydligt större än i alla fall jag hade förväntat mig. Arrangörerna hade fått tillstånd för 5.000 personer, polisen hävdar att deltagarna var 8.000 och arrangörerna talar om 80.000. Att polisens siffra även denna gång är på tok för låg framstår tydligt när man tittar på bilderna från demonstrationen. Det verkliga antalet deltagare kan ha legat kring 40.000 – 50.000.
Men framför allt blev tillställningen mycket våldsammare än någon demonstration i Ryssland på länge. Det förekom våld även från demonstranternas sida, men i huvudsak var det polisen som stod för det grova och till stor del oprovocerade våldet. Ändå hävdade Putins talesman Dmitrij Peskov efteråt att polisen agerat “mjukt” och att han personligen gärna hade sett att de tagit hårdare tag. Sammanlagt var det minst 400 demonstranter som greps, enligt demonstranters egna beräkningar hela 650.
…Hårda bud i Moskva →
Man skulle nästan kunna tro att det är gamla goda tider i Moskva igen. Arbetsgivare inom den offentliga sektorn hade kommenderat sina anställda till årets officiella förstamajtåg för att hylla landets kloka ledning. Flaggor med porträtt av de stora ledarna, Putin och Medvedev, syntes i folkmassan, sovjetiska örhängen hördes ur högtalarna när konferencieren inte ropade ut vilken grupp arbetare som var i tur att marschera fram:
- Leve arbetarna från Moskvas Åttonde administrativa distrikt, hurra!
…Brezjnev skulle bli avundsjuk →
Nedräkningen har börjat. På måndag lämnar Dmitrij Medvedev tillbaka Kremls nycklar till sin företrädare och efterträdare, Vladimir Putin. Men vad har Medvedev egentligen gjort under sina fyra år i ryska maktens högborg, annat än att vakta Putins stol?
Till stor del har han gått Putins ärenden. Dessutom har han ritat om tidszoner och vridit om klockan för att vara ryska kor till lags. Han har också bytt skylt på alla polisstationer.
Men framför allt har han pratat. Frihet, modernisering, rättstat och kamp mot korruptionen har han nämnt så många gånger att de flesta tappat räkningen.
Efter vinterns protester mot valfusk har de ryska makthavarna visserligen tvingats till små eftergifter. Det har blivit möjligt att registrera nya partier, och snart ska ryssarna få rösta om sina guvernörer. Men i huvudsak har de vackra orden förblivit just – vackra ord.
…Nu byter de stolar igen →
Den ryskortodoxa kyrkan är inget samfund av troende kristna, utan en statlig ideologimyndighet som suger ut skattebetalarna och använder sin ställning för att stötta Rysslands korrupta makthavare. Det var budskapet som fyra maskerade kvinnor från punkbandet Pussy Riot ville få fram när de i februari, ett par veckor före det ryska presidentvalet, hoppade upp, sjöng och dansade framför altaret i Moskvas pampigaste kyrka.
Föreställningen som varade i mindre än en minut var kanske ingen uppvisning i god ton, men det som hänt sedan dess ger kvinnorna i bandet rätt på alla punkter. De ryska myndigheterna satte utan dröjsmål in stora resurser för att spåra och fånga in medlemmarna i punkbandet som med sin sång förolämpat inte bara kyrkan, dess ledare patriarken Kirill och Gud, utan Vladimir Putin personligen.
…Punkdans får patriarken att hoppa jämfota →
På Googlesvenska In Googlish
En Kontakto 1/2012 aperis intervjuo kun mi. La revuo estas rete alirebla nur por abonantoj, sed sojle al la apero de la sekva numero la redaktoro afable permesis, ke mi publikigu la tekston de la intervjuo en mia blogo. Jen ĝi.
“Ne ĉiu raporto estas vera vorto”, diras la proverbo Zamenhofa. Kvankam praktike ne eblas la “sanktan” veron elĉerpi el ĉiuj raportoj kaj informoj, kiuj atingas nin, tamen gravas ke almenaŭ ni rajtu esplori, analizi kaj kritiki ilin. En kazo ke estas duboj rilataj al iliaj “vereco”, ĉiu povas libere doni sian opinion pri la afero. La libera esprimpovo estas unu el la ĉefaj principoj de demokratio, al kiu Interreto sendube alportis novajn eblojn kaj ilojn dum la lastaj du jardekoj.
En la Esperantlingva informado, la retejo Libera Folio aperis kiel solvo por la akuta manko de aktualaj kaj neŭtralaj informoj pri la Esperantomovado. Lanĉita en 2003 de Kalle Kniivilä kaj István Ertl meze de la tiama UEA-krizo, la retejo estas ekzemplo ke la veron oni ne fosas sen kritikoj. Pro la decido senvuale trakti eĉ plej tiklajn temojn de la movado, Libera Folio gajnis multajn kontraŭantojn kaj ne hazarde ĝi estis dum longa tempo rigardata kiel “nigra ŝafo” far parto de la E-movado.
Sed kritikoj tute ne timigas la finnon Kalle Kniivilä, kiu dum la lastaj jaroj sola respondecas pri la redaktado de la retejo. Male, kritikojn li bonvenigas kiel interesiĝon pri lia laboro, kiu ĉe Esperanto-informado startis multajn jarojn antaŭ la fondo de Libera Folio ‒ de la 5-jara redaktado de Tejo Tutmonde (1993-1997) ĝis la respektivaj taskoj kiel komisiito kaj estrarano pri informado en UEA (1997-2000). Malgraŭ la plendemaj voĉoj, la “sendependa movada bulteno” nuntempe havas nediskuteblan rolon en la Esperantlingva informado.
Krom detaloj pri Libera Folio, en tiu ĉi intervjuo Kalle ankaŭ rakontas pri sia ĵurnalisma kariero kaj pri la mankoj en la Esperanto-informado, sen eviti por tio premi kelkajn dolorajn punktojn…
…”Fingro sur doloraj punktoj” →
Den finska anarkisten Antti Rautiainen som bott i Moskva sedan 1999 måste lämna Ryssland. De ryska myndigheterna förlänger inte hans uppehållstillstånd, eftersom de anser att han är ett hot mot landets säkerhet. Anledningen till beslutet är uppenbarligen hans aktiva deltagande i ryska anarkistkretsar.
Rautiainen har sedan 2008 under namnet Veli Itäläinen (“Bror Östling”) skrivit initierade inlägg om rysk politik i webbtidningen Fifi. Ett urval av hans finskspråkiga texter kommer ut i bokform i april.
I början av 2000-talet var han en av grundarna till organisationen Autonom aktion i Moskva – om man nu kan använda ordet “organisation” när det handlar om anarkister. Det var då han för första gången kom i kontakt med säkerhetstjänsten FSB, berättar han i en färsk text på Avtonom.org.
…Finsk anarkist hotar Rysslands säkerhet →
Det mesta på internet är porr och trams. Därför struntar Rysslands nygamla president Vladimir Putin i nätet. Han har inte tid för sådant flams. Han styr Ryssland.
